Jan Nilssons blogg

En välda blandning...

Etikett: skola

Växtvärk i Växande Vännäs

Av , , 2 kommentarer 11

Det är roligt att Vännäs växer. Fler flyttar till våra samhällen och byar, inte minst barnfamiljer. Unga utflyttade kommer tillbaka.

Sedan 2009 har Vännäs 119 fler barn i förskoleålder, en stor procentuell ökning för oss. Till 2030 räknar vi med ytterligare 100. För en liten kommun med redan stor andel barn innebär det att behoven av skola och förskola växer kraftigt.

Förvaltningen har lagt en lokalförsörjningsplan där man räknar med att ökningstakten mattas något framöver. Till 2030 behöver förskolan ändå åtminstone 7,5 nya avdelningar i Vännäsby och 12 i Vännäs. Skulle vi sänka barnantalet till Skolverkets rekommendation behövs fler. En statlig utredning föreslår nu obligatorisk förskola från fem år. Det skulle också öka behoven.
Om vi inte sänker beläggningen och det inte kommer fler nya än beräknat behövs 5,5 respektive 9 avdelningar.

Sedan flera år växer efterfrågan på tidig barnomsorg. Det samlade trycket hittills har gjort att vi nu har Västerbottens högsta barnantal per avdelning, trots etablering av flera tillfälliga paviljonger. Sådana behövs ibland, men blir dyra i längden.

Alla partier har klubbat översiktsplanen som anvisar tre tomter för nya förskolor. Vännäsborg och Torpet i Vännäs och en tomt i nedre delen av Vännäsby. För att möta behoven behöver vi använda alla tre optimalt och bygga i takt med ökningen.

Utifrån situationen och viljan att minska barngrupperna har S, V och M föreslagit att
det byggs 8 avdelningar på Vännäsborg. Där är det bråttom, behovet är störst i det området och kapaciteten behövs redan i början av 2023. Sen får utvecklingen visa om det så småningom blir 4 eller 5 avdelningar på Torpet. 2026 behövs nya förskolan i Vännäsby.

Oppositionen vill istället renovera 2-avdelningsförskolan Bjällran (finns i ett enfamiljshus), behålla ett antal äldre paviljonger och bara bygga 4 avdelningar på Torpet. Vi ser stora praktiska och ekonomiska problem med det. Bjällran måste renoveras för 12,5 miljoner om den ska fortsätta att användas istället för att säljas. Var barnen ska vara under tiden har oppositionen inte svarat på. Flera av paviljongerna har stått så länge de får på sina tillfälliga bygglov. Vi anser att dessa ska avslutas istället.

Alla skulle gärna se lite mindre enheter, men de blir betydligt dyrare per avdelning att bygga och driva utan att givet tillföra kvalitet. En 3-avdelningsförskola kostar t.ex. ca 900 000 mer per år att driva än 3 avdelningar i en 6-avdelningsförskola. Att som förra oppositionsledaren Ulf Eriksson då säga sig ”vara villig att satsa vad det kostar” är inte riktigt trovärdigt. De som får ”satsa” om vi bara ska bygga och driva små enheter är barn, elever och personal. De extra årliga miljonerna skulle i dagens läge obönhörligen betyda minskad bemanning i skola och förskola.

Att bygga en 8-avdelnings förskola kostar 40 miljoner, en 6-avdelnings 32. Att bygga en 6-avdelnings och renovera Bjällran skulle bara det kosta 44,5 miljoner. Plus dyrare drift varje år. Att som oppositionen vill renovera Bjällran, bygga 4 avdelningar på Torpet och behålla dyra paviljonger blir en rejäl backaffär. Det kommer att kosta både i bemanning och kvalitet.

Förskoleavdelningars beläggning och inre miljö är viktigare än antalet avdelningar i byggnaden. Barnen är ute på skilda områden under olika tider. Vi vill ha en bättre miljö för barn och personal, därför vill vi minska barnantalet per avdelning.

Vi har utgått från den grundliga och nyanserade plan som lagts fram av skolförvaltningen. Vi har definitivt inte hittat andra uträkningar som varit mer trovärdiga. Gissningar och önsketänkande kan man ägna sig åt i mindre viktiga sammanhang.

Vännäs växer. Nu får vi glädja oss över barnen och bygga klokt och framsynt med fokus på dem och verksamheten.

(Först publicerat på Facebooksidan ”Majoriteten i Vännäs”)

23 fotbollslag kommunikatörer

Av , , Bli först att kommentera 10


Äter senlunch i en grannstad och ser fram emot tredje mötet för dagen kl 14. Fick ögonen på att Göteborgs kommun enligt uppgift har 255 kommunikatörer. Det kan nog behövas ett antal i dagens hårt belastade informationslandskap och förr hette man annat när man informerade. Det var inte heller så många hemsidor som krävde uppdatering i min ungdom.

Och ändå. Offentligheten har viktiga val att göra när vi ska anpassa verksamheten efter behoven, antalet skattebetalare och deras samlade betalningskraft. Balansgången där bra offentliga arbetsgivare ska erbjuda rimlig medborgarservice och god fysisk och psykosocial arbetsmiljö – allt i hållbar ekonomisk balans – det kommer att kräva nytänk. Kanske också mer av ”gammalt tänk”.

Enligt SKL:s ekonomirapport har kommunsektorn ökat med 100 000 anställda sedan 2014. Mycket är säkert motiverat, men utvecklingen totalt sett är inte alls hållbar. Stat, region, kommun och medborgare måste allvarligt tänka över vilka ”bra-att-ha-grejor” vi kan och måste vara utan för att ha råd med det vi inte kan vara utan.
Människorna behövs, men några på andra platser.

Inget nytt äldreboende i Vännäs

Av , , 2 kommentarer 15


Det planerade äldreboendet i Vännäs ska inte byggas, beslutade kommunstyrelsens arbetsutskott den 20/6. Definitivt beslut tas av fullmäktige i oktober.
Flera saker ligger bakom, inte bara att vi på slutet haft ett oväntat stort antal lediga platser att tillgå.
I samband med arbetet med handlingsplanen och den genomlysning av ekonomin som gjorts har en expert på området gått igenom Vännäs behov och verksamhet inom äldreomsorgen. Slutsatsen är att det behövs färre platser än tidigare beräknat. Nu hamnar vi ungefär i nivå med andra kommuner när det gäller antalet platser i särskilt boende. Tillkomsten av trygghetsboende och ett par andra saker påverkar också.

För dem som måste se till helheten, inte kan prioritera något utan att dra ner på annat känns det bra att åtminstone få skjuta upp dessa stora kostnader några år. Kanske slippa låta nuvarande och kommande vännäsbor att ta dem. Både investeringen och driftkostnaderna hade varit väldigt tuffa att ta i kommunens utsatta läge. Det handlar om flera tiotals miljoner mer bara i investering.
Vi skattebetalare får inte heller låna hur mycket som helst – inte som ”delägare” i kommunen heller. Vi är rätt nära lånetaket. Nu får vi ta lediga lokaler i anspråk och se tiden an.
Pressmeddelandet om boendet på Vännäs hemsida.

Vem ska göra AF:s jobb?

Av , , 2 kommentarer 6


Det drar ihop sig till storm på arbetsmarknadsområdet, efter en tids stiltje på vissa områden.

Vi får fler äldre äldre med ökande behov av vård och omsorg och har litet tillflöde i arbetsföra åldrar. I många kommuner minskar befolkning och arbetskraft. Färre arbetande skattebetalare. En stor del utrikesfödda arbetar, men många i etableringen är på väg in i JOB, andra till försörjningsstöd. Flera kommuner måste minska vux-utbildningen och studerande får läsa på distans. Inte bäst för alla.

M/KD—budgeten drog ner 5 % på AF:s förvaltningsanslag, 10 nästa år, och 50 % drogs ner på AF:s programanslag. Pengar till arbetsmarknadsutbildningar, aktivitetsstöd och lönesubventioner m.m. Regeringsbildningen och Jök:en medförde full privatisering av matchningen av arbetssökande. Allt sker momentant, rakt av. Det finns medarbetare även inom AF som tror att det som helhet är rätt åtgärder, men takten ger svåra problem.

Då ser väl morgondagens AF-aktörer, bolag och folkhögskolor, ljust på framtiden? Inte direkt. Några av bolagen har upphört, dragit ner, slagits ihop eller konkursat. Några försöker lämna igen sina upphandlade uppdrag. De flesta har få deltagare och blöder kraftigt.

Folkhögskolor som på regeringsuppdrag samarbetar med AF i särskilda utbildningar upplever en tvärbromsning. Dels naturligt på grund av lägre inflöde av utrikesfödda, dels för att AF sagt upp viss utbildning och inte orkar/hinner anvisa svensk- och utrikesfödda till arbetsmarknadskurser eller ”kortare reguljära” utbildningar – ofta mot vård och omsorg. Nödvändiga utbildningar som inte kostar kommuner eller AF regionalt några pengar.

Nu bromsar konjunkturen, många kommer tillbaka från extratjänsterna samtidigt som insatser och resurser som kan lindra används inte. Det gläder att det högt i AF förs diskussioner om fler folkhögskoleinsatser, men nu skickar skolorna tillbaka anvisade pengar. Många arbetssökande går istället hemma utan utbildning medan folkhögskolor måste lägga ner arbete och enheter som absolut behövs i morgon. Vem ska då göra jobbet?

Att kommunerna vill bygga ut sin verksamhet och konkurrera med aktörerna om matchningen är förståeligt, men också oroande. Alla kommuner kommer inte att ha aktörer, särskilt inte när de etablerade nu svälts ihjäl. Att vi i kommunerna blir både beställare, utförare och kanske kontrollanter är inte bra. Jag ser växande administration, ökade kommunala kostnader och än förre utförare då få vågar lita på att kommunal verksamhet inte favoriseras.

En mörk bild? Jag har försökt teckna den som jag ser den, utan alltför mycket partiskhet.
Vad måste göras?

Arbetsförmedlingen lokalt: Mitt i krutröken måste AF ändå fokusera på att flytta sina inskrivna framåt. Människor måste in i utbildning och matchas vidare till jobb där de behövs. Utrikesfödda får inte gå hemma och tappa språk, motivation och fart. De måste aktivt föras vidare i trappan mot arbete och integration. Det finns lämpliga påverkansbara utbildningar, folkhögskolans behöver AF inte betala för.
Förs människor inte vidare knäcks de kommunala ekonomierna då många hamnar i försörjningsstöd istället för förvärvsarbete.

Arbetsförmedlingen centralt: Huvuduppgiften måste få fokus ner genom organisationen. Omorganisation får inte ta all tid. Avtal måste nyttjas, nya måste till. För folkhögskolan måste det snabbt fram kurser med svenska, samhällsinformation och arbetsmarknadsinsatser för dem som gått från etableringsprogrammet till Jobb- och utvecklingsgarantin. Utrikesfödda som varit här några år, men inte kommit längre än de i etableringen. Det behövs även mer aktivering för svenskfödda som av olika anledningar blivit långtidsarbetslösa.
Folkhögskolornas bristyrkesutbildningar måste också komma tillbaka.

Kommunerna: Vi måste bryta ryggmärgsreflexen att vilja göra mest möjligt själva. Vilka samarbeten kan vi få till? Med andra kommuner, folkhögskolor och andra. Ibland behövs delande av kostnader, med folkhögskolor blir utbildningen oftast gratis fast man kan resonera sig fram till utformningen utifrån förutsättningarna. Kanske till och med samarbeta om lärare.
Människor i försörjningsstödet måste kunna studera till vissa kortutbildningsjobb. Personer i svårigheter av olika slag kan få en start mot studier i Studiemotiverande folkhögskolekurs, SMF. Upp till 6 månaders utbildning utan kostnad för kommunen. Till exempel.

Politiken lokalt: Vi måste uppmuntra och initiera samarbeten innan vi ”bygger ut”. Fundera på vad vi ska driva själva och inte.

Politiken centralt: Utan att fastna i vems fel det ena och det andra var och är måste politiken få fram verktygen att få fler av arbetskraftsreserven i arbete. Människor långt ifrån arbetsmarknaden måste komma närmare – få bli behövda och självförsörjande.
”The perfect storm” måste undvikas.

Det är förståeligt att många i myndigheter och verksamheter mår mindre bra idag, men om vi inte får jobbet gjort nu mår vi ännu sämre i morgon.

Ett möte för framtiden

Av , , 7 kommentarer 6


Ikväll är Vännäsmoderaterna samlade för att diskutera budgetförutsättningarna de närmaste åren. Det är ett livaktigt samtal.
Det finns saker politiken skulle vilja prioritera, men kostnadstillväxten är betydande på flera områden, skatteintäkterna bromsar in.

Det är inte lätt att pedagogiskt förklara att kommunen har betydande ekonomiska problem att hantera när överskotten de senaste åren ser stora ut i allmänhetens ögon, även om det inte är mycket i procent. Här ligger t.ex. att vi sålt egendom – intäkter som inte upprepas – och vi har fått en del i oväntade statliga engångsbidrag.

Mycket görs och har gjorts rätt i Vännäs även om vi har ett högt kostnadsläge. Vi har många mycket bra verksamheter och har fonderat överskotten från flyktingmottagandet, har använt möjligheten att bokföringsmässigt sätta undan överskott och har sparat extra till pensionsskulden till personal som arbetade innan 1998. Hade Moderaterna fått bestämma hade vi även fonderat miljonerna vi fick tillbaka på AFA-försäkringarna. Allt för att jämna ut för sämre tider.

Det närmaste årtiondet har vi som sagt stora kostnadsökningar för tillväxten bland både unga och gamla. Bristen på arbetskraft drar upp kostnaderna och ställer till mycket.
De närmaste åren blir spännande.

Skattehöjning är uteslutet för en kommun som ligger nära pallplats i landet. Något vi bl.a. behöver är fler företag och arbetsplatser som ökar våra skatteintäkter på sunt och hållbart sätt.

Porsche ser vad som sker

Av , , Bli först att kommentera 7


Anrika Porsche har problem med arbetskraftsbrist, liksom övriga Tyskland och mest hela Västeuropa. Biltillverkaren försöker nu möta bristen med arbetsmiljöåtgärder och tekniska hjälpmedel som ska hjälpa äldre arbetskraft att kunna och vilja fortsätta jobba. Långt in i pensionsåldern.

Det är klart att det i det här fallet handlar om utbildad, kunnig, teknisk och praktisk arbetskraft. Skulle lågkonjunkturen slå hårt blir det säkert mindre behov även av kvalificerad personal. All arbetskraftsbrist är dock inte konjunkturberoende. På vissa håll är bristen så stor att den beräknas bestå även i lågkonjunktur. I Sverige gäller det fordonsförare, vård- och omsorgspersonal, pedagogisk personal m.fl.

Glappet mellan utbildade, erfarna och många nyanlända som har låg eller ingen utbildning är oftast stort. De länder, områden och kommuner som ser till att hela tiden flytta en betydande del lågutbildade närmare korta eller längre yrkesutbildningar, högre utbildning och jobb kommer att höra till vinnarna.

    Ingen ska säga att det är lätt eller att problemen är små. Men där man inte arbetar målmedvetet för att steg för steg lyfta fram fler som arbetande och skattebetalande, där får man framöver jobba desto hårdare med arbetskraftsbristens konsekvenser. Och med försörjningsstödet förstås.

Positiva siffror i Vännäs

Av , , Bli först att kommentera 17


Till dagens kommunstyrelse i Vännäs kom en glädjande ekonomisk rapport. Så gott som alla verksamheter visar ett förbättrat resultat. Muntligt fick vi positiva besked även från Vård och omsorg som haft det tuffast.

Orsakerna till denna lilla ekonomiska ”delseger” är flera. Barn och utbildning har fått ett oväntat tillskott från Migrationsverket och arbetet med den ekonomiska handlingsplanen ger resultat i verksamheterna. Först och sist har många anställda i våra verksamheter arbetat med att begränsa kostnaderna.

Vi är glada över oväntade och tillfälliga intäkter och över att den ekonomiska genomlysningen börjar ge effekt i kostnadsbegränsningar. Vännäs har dock fortsatt ett allvarligt ekonomiskt läge. Dagens glädjande siffror påverkar inte en budget på betydligt över en halv miljard så väldigt mycket. Stora investeringar och driftskostnader för äldre och yngre ska finansieras de närmaste åren och vi behöver utrymme för återinvesteringar och bättre underhåll.

Den handlingsplan vi arbetat med avslutas i början på 2019, men arbetssättet ska permanentas i verksamheter, nämnder och styrelser. Vi har mycket arbete kvar att göra tillsammans.

Majoriteten i Vännäs:

Johan Söderling, S
Viktoria Lapinniemi, V
Krister Andersson, MP
Jan Nilsson, M

Det händer och vänder i Vännäs

Av , , Bli först att kommentera 6


Det är ingen nyhet att Vännäs växer, det visar statistiken sen några år. I höst kom också siffror som visade att Vännäs haft Sveriges största prisökning på villor de senaste fem åren, 134 %.
Ökningen sker förstås från rätt beskedliga nivåer om man jämför med Umeå.

Nu händer det mycket också när det gäller nybyggnation, inte bara av lägenheter. Kommunförvaltningen hinner inte riktigt med, knappt någon annan heller. Tomter som tänktes räcka till 2025 tog slut på ett år. Att tomtpriserna är knappa miljonen billigare än i Umeå lär spela in. Att nästan alla tomter i samhällena är relativt älvsnära har nog också . Säkert också trenden att flytta lite ”utåt”, lite lugnare till. Samt att det är kort restid till centrala Umeå och många arbetsplatser.

Så här ser områdesplanerna ut för småhus och lägenheter ut framöver (Bild från VK):

39610337-4DFD-4C52-A371-3A60C9BFF57A

VK-artiklarna om saken är tyvärr Plus-artiklar, inte läsbara i helhet för alla, men den som funderar på Vännäs kan ju skaffa onsdagens VK.

Satsar på het bostadsmarknad

Villaområde växer snabbt

Byggboom överraskar kommunen

Nu gäller det att den kommunala servicen för övrigt håller någorlunda jämna steg med inflyttningen av barnfamiljer. Det kommer att kräva en del.

Politiken – återkomsten

Av , , Bli först att kommentera 11


Idag har vi haft KS i Vännäs. Det var en odramatisk dagordning med en uppiggande avvikelse.
Det hade kommit en inbjudan till partierna från Hammarskolan som p.g.a. lite problem inte noterats av alla förrän på morgonen.

De flesta gjorde ändå ett besök hos högstadieeleverna. Det kom en hel del intressanta och oväntat jordnära frågor från väldigt trevliga ungdomar. T.ex. om äldreomsorgen, yrkesutbildningar och kommunal ekonomi. Sen kom en del mer förväntade frågor också.
Vi lägger på de unga mest hela tyngden av klimatproblematiken och då är det inte fel att också tala om ekonomin, hur det förmodligen blir för dem om vi nu satsar hejvilt kortsiktigt på mer bra åt alla. Några förstod verkligen hur det skulle kunna bli om vuxengenerationerna lämpar över ett skuldberg på dem och räntan skjuter i höjden. Vi ska inte ta av de unga visionerna, men inte heller lura någon att det bara är att skriva önskelistan och ropa högst. Då överlever engagemanget inte krocken med verkligheten.

Jag försökte så gott jag kunde peppa dem att engagera sig och sa att ingen annan än deras egen generation kan ta hand om morgondagens samhälle. Det fanns en del ögonpar där det såg ut som det gick in.
Hoppas vi får många unga till politiken igen. Visionära och ansvarstagande, för den vardagliga helheten, inte bara för den egna karriären.
En politikens återkomst.

Positivt om Liljaskolan

Av , , Bli först att kommentera 8


Det är riktigt roligt att höra om utvecklingen på Liljaskolan i Vännäs. En viktig skola som haft en tuff omställningdtid. Ansökningarna har nu ökat och vissa samhällsviktiga och jobbsäkra utbildningar kan inte ta emot alla som vill gå.

Under två dagar har jag varit på Aktuell skolpolitik i Skellefteå där skolpolitiker och förvaltningsfolk från Norr- och Västerbotten varit med. Några samtal med regionala skolledare har pekat just på vikten av de praktiska yrkesutbildningarna.
En rektor uttryckte glädje och beröm över Liljaskolan två dagar i rad. Mycket glädjande.

Jag önskar Liljas personal och ledning all lycka till i arbetet med utmaningar, utveckling och bemötandet av landets viktigaste resurser. Våra unga.