Det blev en lång fin dag i älgskogen. Stora och små scenerier, lugn och ro och ibland spänning.

Tidigt på morgonen sköt jag min femte älg. Min pappa kunde aldrig förstå att jag började jaga, min biologiske morfar hade verkligen förstått. Om han fått uppleva det. Det där är så väldigt olika. Men älg måste jagas.

Jämställt är det understundom i älgskogen. Älgen togs ur av en riktig expert, hon är väldigt duktig. Jag som trots mina år är mer av ett blåbär höll i lite här och där. 🙂

Under eftermiddagen snurrade en älgko upp hela jaktlagets mästerskyttar och hel- och halvproffs (alla andra är riktigt duktiga) och räddade sig och kalven mot alla odds. Jag såg från långt håll när kon och kalven avslutade den fantastiska snirkliga långsmygningen med en ”tjurrusning” ut ur området. Jag hade dem nära ett tag och hade inte tvekat, men smyggladde mig ändå litegrann med den listiga kon som avgick med segern.

Säg det inte åt jaktledaren!