…
I minus tretton var det inte så lockande att slå sig ner på den här bänken på Rådhustorget. Såg ingen som tog chansen idag. (Hörde just av frun, som hunnit läsa VK idag, att den här ”installationen” är olaglig)

På kvällskvisten var jag också på väg genom centrum. Då kom en ung man stretande med något som såg ut som en hjulförsedd liten sexkantig bastukåta. Jag gav honom ett handtag, för det såg tungt och bakhalt ut.

Det visade sig vara en kontinental student vid en av våra namnkunnigare högskolor. Det lilla vedeldade ”krypinnet” skulle fungera som ett minicentrum för förbättringssamtal om Umeå i skuggan av K14 och ”alla kommersiella satsningar”.

Jag drog vidare i repet och sa som jag tänker. Jag hoppas K14 fungerar bra och har inte problem med kommersiella saker som sådana. Jag kan också tycka att det är väldigt intressant med organiserade eller spontana samtal över olika gränser. I uthärdliga temperaturer.

Det lät som jag ändå skulle vara välkommen i bastukåtan. Vi får se hur det blir. Inte säkert det sökts tillstånd för den heller. Som man förstås måste göra.