Jan Nilssons blogg

En välda blandning...

Etikett: Företag

Vi måste hitta ”Bra nog”!

Av , , 4 kommentarer 15


Jag träffade idag en medelålders före detta företagare. Man blir glad av honom, idag också ledsen.

Han har avvecklat sitt företag i förtid och det handlade inte om lönsamheten. Han räknade upp några huvudsaker som tog bort ett företag i en mindre kommun.
Det han främst nämnde rör alla företag, men får större konsekvenser för småföretagen där också fyra av fem anställs idag.
I sommar har jag hört företagare med upp till 10-15 anställda som funderar i samma banor. Idag hade man förmodligen inte startat och frågan är om man orkar fortsätta.

Orsaken är den tilltagande regelbördan. Myndigheter finner ständigt nya möjligheter till ökad kontroll, bättre säkerhet, utförligare statistik och behov att förhindra fusk och kriminalitet. Alltid finns en god tanke utifrån det egna perspektivet, men det brister ofta i helhetssyn, service- och konsekvenstänk.

Företagaren från idag berättade om ökande, alltmer tidskrävande plan- och dokumentationskrav från halvdussinet myndigheter som ofta bara tycks se sin del.
Det är inte underligt att många som hade intresse, fallenhet och gåvor för att bli samhällets ”resursskapare” börjar ge upp. Den administrativa massan börjar bli systemkritisk.

Kommuner, regioner och statliga myndigheter måste fatta att vårt samhälle på många sätt passerat vägs ände när det gäller helheten av administrativa krav.
Visst finns alltid områden där man kan komma längre och där kraven kan och bör höjas. Frågan är vad priset blir och vad som händer när glaset rinner över.

Vi har i politiken pratat mycket förenkling ett tag, tyvärr mest pratat. Man kan tyvärr också göra så och samtidigt ösa på med krävande förslag som drabbar förvaltning och skattebetalare bara mer.

Inom politiken och myndighetsutövandet måste vi börja stava på den svenska motsvarigheten till ”Good enough”. Bra nog. En framtida minskad andel skattebetalare i befolkningen gör det särskilt nödvändigt. Den kostnadsdrivande, tid- och energislukande regelbördan för företag och verksamheter måste minska. Mycket måste bli enklare och gå snabbare för både företag och privatpersoner. Vi måste på många plan och områden hitta ”Bra Nog”-nivån och det är bråttom.

Hur når vi dit?

Riktigt tidig pension

Av , , 4 kommentarer 5


Flera löpsedlar om pension har mött oss på slutet, de flesta om låga sådana. Kvällstidningarna har också bjudit under varandra om hur man hittar vägar att gå i pension som man förr gjorde i vissa medelhavsländer. Vid femtio eller kanske t.o.m. fyrtio.

Ingen kan säga hur andra ska prioritera. Många är slitna eller sjuka och behöver pensioneras tidigt. Ett fåtal har möjlighet att idka självhushållning, enkelhet och sparsamhet och gå i pension extremt tidigt. Det verkar vara en liten trend i tiden. För folk flest en önskedröm.

Flera av oss ser med oro på att det växande antalet av oss äldre inte följs av samma ökning i arbetande åldrar. En mindre andel ska framöver hålla samhället rullande och betala skatt. En svår ekvation. Det kommer att märkas och vi behöver ta medveten höjd för det i kommuner, regioner och stat.

I ljuset av detta är det bekymrande och kan vara nästan provocerande med drömska rubriker och artiklar som lockar fler att ”checka ut” väldigt tidigt. De flesta har förstås inte minsta chans, men skulle minitrenden locka många blir framtiden tuffare, främst för gamla och små.

Som befolkningspyramiden ser ut behöver fler arbeta längre, inte kortare. Ska det lyckas behöver det också finnas del- och halvtider, men det blir en egen bloggtext.

Sverige får inte krossas

Av , , 3 kommentarer 18


Allt är inte ekonomi. Det bästa och det mesta i livet är inte det. Det kommer också en dag fortare än vi tänker då inget ekonomiskt Längre spelar oss någon som helst roll. Ekonomin har dock en koppling till det mesta i samhället. Oberoende av system.

I företagen blir pengar till. Av tid, kunnande och arbete, råvaror, service och tillverkning blir det värden som människor lever av och här betalar världens högsta skatter på. Av dessa skatter blir det mycket. Sjukhus, vägar, lärartimmar, vård, barn- och äldreomsorg, försvar, polis och del av pensioner. Bland annat.

Skulle Sverige och världen mer eller mindre stå still i tre månader har väldigt många förlorat jobbet. Man kan tycka att det är okänsligt att lyfta dessa frågor nu, medan virusets verkan ännu är i sin linda hos oss. Men vi måste tänka bredare och se längre än löpsedlar och säljsugna medier.

Några talar om att stänga ner Sverige i ett halvt år. Det verkar finnas de som hoppas på det, om inte annat för miljöns skull. Tänk så mycket mindre utsläpp det skulle bli.
Det skulle bli mycket mindre av annat också. Till exempel resurser till långsiktigt hållbar omställning.

Jag är inte expert på något område och gubbgissar till stor del här, så rätta mig gärna om du tror att jag har tokfel.
Låt oss säga att vi stänger ner alla skolor och stora delar av Sverige till i mitten på sommaren. Hur stor del av våra arbetsplatser skulle försvinna? Hur många halveras? Hur många bussbolag skulle t.ex. vara kvar och hur stor del skulle ta med sig kollektivtrafik i fallet? Hur många butiker utanför dagligvaruhandeln skulle stå pall? Hur många service- och tillverkningsföretag skulle klara sig? Hur skulle det gå för fastighetsbolagen som till stor del ägs av våra pensionsfonder när verksamhet efter verksamhet ställer in betalningarna? Vilka pensionskonsekvenser skulle detta få?

Ekonomi är inte allt, men den sitter ihop med obehagligt mycket. Med ett kraschat näringsliv skulle skatteinbetalningarna till kommuner, regioner och stat gå ner med otäcka procentsiffror och starta en nedåtgående spiral med okänt slut. Hur skulle skola, vård och omsorg se ut i kommunen vid en depression med kraftigt minskade skatteintäkter och exploderande försörjningsstöd? Kanske under det närmaste decenniet. Vilka skulle styra?

För att motverka en härdsmälta behöver vi öppna upp samhället så gott det går tidigare än vad som känns alldeles bra. Riktigt när vet jag inte, men signalerna kan inte dröja länge. Det kan komma att skörda lidande och död hos en del av oss som liksom jag medicinerar för astma eller lider av andra sjukdomar. Det skulle under en tid innebära en otäckt ökad press på en vårdens hjältar och räddare som redan går på skrapade knän.

De största frågorna kommer nära nu, i den tillvaro där dödligheten faktiskt är 100 procent. Några av oss kanske inte överlever det här perioden, men så länge vi lever och jorden snurrar måste vi göra det bästa vi förstår för människor, samhälle och morgondag.
Vi måste tänka Både hälsomässig riskminimering och försiktighet på kort sikt och samhällelig riskminimering för stora och små på lång.

Har vi besinning, mod, omdöme och handlingskraft till det?

Varför håller Vännäs igen?

Av , , 2 kommentarer 15


Vi lever i ett av världens bästa länder och har väldigt mycket att vara tacksamma för, många vill att vi glömmer det. Mycket är samtidigt skört och vi är inte utan problem.

Landet, regionerna och kommunerna har ökande svårigheter att hantera nu och framöver. Vi bygger ett allt mer komplext och resurskrävande samhälle och är vana att det fungerar att göra så. Vi har vant oss vid ständiga förbättringar som vi ofta glömmer att vi fått så fort de införts.
Nu ökar antalet barn, unga och äldre äldre ganska kraftigt, medan de arbetande åldrarna nästan står stilla. I den gruppen står också många utanför arbetsmarknaden. Många unga svenskfödda och många utrikesfödda. Integrationen av invandrade har varit sämre i Sverige än i många andra länder samtidigt som vi tagit emot fler. Många är i arbete, fler behöver komma dit. Totalt sett ska färre människor försörja fler framöver och det är brist på utbildad arbetskraft inom flera områden. Det sätter oss i en tuff situation.

Vännäs har haft jämförelsevis höga kostnader vilket bl.a. gett oss en av Sveriges högsta skattesatser. Det händer att riktiga höginkomsttagare väljer bort Vännäs p.g.a. skatten, det är olyckligt. Hög skatt kan göra att man missar inkomster.
Sedan en tid har det varit lättare att få gehör bland partierna för bättre långsiktig balans i vår ekonomi. Det ska alla vara glada för.

”Men vi har ju överskott? Flera miljoner!” – säger någon.
En kommun ska ha överskott. Minst två procent, egentligen mer. Har Vännäs 12-15 miljoner i resultat så är det ungefär plus minus noll. Det man förbrukar och nöter upp ska kunna ersättas utan att man lånar. Det man äger ska underhållas så man inte lever på ”rost och röta”.

Vi har inte skött om det vi äger tillräckligt bra och det blir väldigt dyrt i längden. Bara gator och vägar i Vännäs och Vännäsby behöver åtgärdas för 50 miljoner. En utredning visar att om vi inte gör det vi måste i 5 år till kostar det 6 miljoner ytterligare. 56 miljoner, plus inflation bara där. Vi har mycket att göra när det gäller vatten och avlopp, inte lika mycket som vissa andra, men många miljoner behövs till sådant ingen ser. Sen har vi alla andra investeringar.

Vännäs äger en hel del, men har också lånat mycket. Vi får inte låna hur mycket som helst. Som man oftast brukar räkna har vi en soliditet på drygt 30 %. Räknar vi in alla pensioner kommuner är skyldiga att betala till nuvarande och tidigare anställda låg soliditeten 2018 på 3 %.
Tänk dig en familj som har ett hus värt 1 500 000, ett par bilar värda 200 000 och lösöre och annat för 300 000, summa 2 000 000. Skulle vi översätta Vännäs totala finansiella situation till den familjens så skulle deras lån ligga på 1 940 000 kronor. 60 000 skulle vara deras alldeles egna. Inte optimalt läge.

Är Vännäs i kris? Nej, Vännäs ligger bättre till än väldigt många kommuner. Vi växer till så smått, vi finns i Umeåregionens kraftfält, vi har tack och lov kunnat gå ihop ekonomiskt några år och vi har generellt bra och välutbildad personal. Många vill jobba i Vännäs. Vi har relativt goda förutsättningar, men badar definitivt inte i pengar även om vi så skulle få ett resultat på 30-40-50 miljoner några år. Det är väldigt mycket för enskilda, men inte mycket för en kommun som har så mycket att lägga pengarna på. Unga, gamla, sjuka och allt annat som behövs. Skulle räntan gå upp ett par procent skulle det kosta oss bortåt 10 miljoner bara det. Skulle Corona ge oss en riktig lågkonjunktur och högre arbetslöshet försvinner snabbt tvåsiffriga antal miljoner i skatteintäkter. Vi måste ha marginaler och bygga säkerhet för dagens och morgondagens invånare.

Som politiker får vi inte bli fartblinda och vältra över kostnader på barn och barnbarn. Vi kan i nuläget definitivt inte ägna oss åt att kortsiktigt köpa röster med populära utökningar. Vi kan inte obetänksamt bit för bit utöka kostnadskostymen, lite här och lite där. Vi är valda för att hushålla och göra vårt bästa för att få ihop ett miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbart samhälle. Att se till att vi också har ett företagsbemötande som ger fler skattegenererande arbetstillfällen och företagare i kommunen.

Vännäsmoderaterna ”håller inte igen” för skojs eller principers skull. Vi måste tillsammans se till att vi kan erbjuda den service medborgarna behöver och vi har råd med. Vi vill få en sådan balans och stabilitet att vi i en framtid kan göra märkbara satsningar igen. Där vi kan styra ekonomin framför oss till invånarnas bästa, inte jagas av den.

Behövs det företag?

Av , , 2 kommentarer 7


Är du litegrann intresserad av din ort, av samhället, arbetstillfällen, skola och äldreomsorg och möjligen av lokal politik?

Kolla Företagarnas genomgång för just din ort. I mitt Vännäs står de små företagen för mer än vart fjärde jobb och mer än var fjärde skattekrona. För den som tar en stund och läser igenom dokumentet ”Företagarfakta” finns verkligen en del ahaupplevelser att göra. Många olika saker och samhällsområden blir belysta.

Visste du t.ex. att ca 950 personer pendlar in till Vännäs för att jobba och att drygt 600 kommer från Umeå? Ca 2 200 pendlar ut från Vännäs, ca 20 till Stockholm.

Här har du sidorna för Vännäs. Fungerade tyvärr inte att länka, du får kopiera in:

https://www.foretagarna.se/contentassets/92f7903f7adb460db6dcf082f9ac4f75/vannas.pdf

Låg arbetslöshet kräver också åtgärder

Av , , Bli först att kommentera 10


Västerbotten har just nu landets lägsta arbetslöshet. Det är glädjande.

Vi har under en lång högkonjunktur haft en gynnsam situation. En följd av det är att det blivit mycket mindre fokus på kompetensförsörjning. ”Så många har ju ändå jobb”, kan det sägas i politiken. Området har låg prioritet på regionnivå.

Det verkar mer vettigt än det är.
Arbetskraftsbristen är på flera områden så besvärande att företag och institutioner begränsas i sin utveckling, ibland stängs företag på grund av kompetensbrist. Möjliga skatteintäkter uteblir. En kommunal näringslivsansvarig på en ort i norr sa för ett par år sedan att flera företag där funderade på att flytta ut verksamheten till Baltikum, Inte av lönsamhetsskäl, utan av brist på utbildad arbetskraft.

Grupperna i ”arbetskraftsreserven” som ändå finns är få. Många har fått eller fötts med hinder i livet, andra har fötts någon annanstans. Idag finns möjligheter för många där att komma i arbete, inte minst via kortutbildningsjobb som kan bli livslånga eller steget vidare till annat.
Det kommer andra tider. Vi borde passa på att underlätta vägen för alla vi bara kan till utbildning och jobb när möjligheten finns. Det är i företagen skattemedel kommer till, det är i skola, vård och omsorg stora delar av välfärden blir till med hjälp av dessa medel. Det är I barnomsorgen och skolan mycket av morgondagens samhällsförutsättningar grundläggs.

Arbetslöshet är ett samhällshot, arbetskraftsbrist ett annat.
Nyttja dagen, låt oss aktivera samordnande kompetensinsatser igen. Det är särskilt viktigt i ett läge där matchningen till jobb kommer att halta ordentligt några år. Se till att vuxenutbildningen hos olika aktörer får förutsättningar att möta konkreta behov och ge fler människor möjligheten till egenmakt. Det är sannolikt också enda möjligheten av avlasta kommunernas ansträngda försörjningsstöd.

När billigt blir dyrt

Av , , Bli först att kommentera 14


Det kan vara lätt att räkna bort sig som offentlig myndighet, stat, region eller kommun. Vi ser på vad en tjänst kostar per timme och jämför det med vad företaget tar. Vi beslutar att göra det i egen regi. Det är ofta helt rätt att göra saker i egen regi, ibland tveksamt, omoraliskt eller rent olagligt. Att konkurrera med näringslivet genom att vara både beställare, utförare, myndighetsutövare och delvis finansiär genom medborgarnas skattemedel, det är mer än osunt.
Oftare än man tror blir tveksam ”egen regi” dyrt för skattebetalarna. Det är lite som den gamla historien med hästen som äter jämt, medan traktorn bara ”äter” när den går. Det kan vara billigt att köpa en funktion lite dyrare när man inte behöver eller kan använda den på heltid.

I Norrbotten läggs den extremt landsbygdsnyttiga bussgodsverksamheten ner som gradvis sker i Jämtland/Härjedalen. Detta hotar även Västerbottens transporter. En synergirik, vittförgrenad transportmöjlighet som ändå rullar kontinuerligt försvinner och gör det svårare att verka på landsbygden.

Vad har detta att göra med onödigt stor offentlig kostym?
Läs Petter Bergners artikel om saken, den är klargörandeZ
I korthet handlar ser det ut att handla om två olika sätt att hantera en viktig verksamhet. Västerbotten kör slimmat och med delvis inhyrd utförarkraft. Norrbotten verkar med egna lastbilar och stor egen verksamhet. En verksamhet levererar service och pengar till skattebetalarna, en kostar pengar och lägger i år ner hela sin verksamhet.
Tyvärr slår detta hårt även mot Västerbotten. https://www.vk.se/2019-06-27/kraver-att-bussgods-nedlaggning-stoppas

En offentlighet som på vettigt vis söker samförstånd och samarbete med näringslivet är det bästa för skattebetalarna.

Innovativt i Vännäs

Av , , Bli först att kommentera 10


Företagarna med lokala ordföranden Emil Palm och regionchefen Jonas Nordin bjöd på måndagkvällen in till event hos väldigt innovativa Vännäs Verkstads AB.

Vännäs verkstads drivs idag av innovatören och entreprenören Max Segerljung. Han har uppfunnit och tagit patent på mycket och har tillsammans med underleverantörer i närområdet levererat åtskilligt som underlättat för företag som exempelvis Boeing och Airbus. Mest känt är kanske hjulet som kan förflytta sig i alla riktningar. Idag är företag som Volvo, Komatsu och Ålö stora kunder hos VVAB. Men det finns mer än 100 kunder till i företaget ösom omsätter drygt 25 miljoner på 13 anställda.

Kvällens besökare delades in i tre grupper som turades om att titta på
en 5-dimensionell metallfräs, en ny laserskärare och en 3D-skrivare som tillverkar allt möjligt och omöjligt i hållbar nylon.
E68048E3-46CB-48B5-AE5E-CD1829C2AB5F
Den här HP-skrivaren för ett antal miljoner gör många komponenter som Volvo och andra behöver i sina produkter. Här nedan ser vi en liten box med en handfull små saker lätta att tappa bort. Då gör man småsakerna och lådan i samma körning. Pillret kommer ut ur maskinen färdigförpackat. Min bilnyckel har man inte gjort, den är med för att visa storleken.
A928D77C-4C13-437B-9A95-0D76B4AE3B35
Den förra 3D-skrivaren köptes in 2015, men den rasande snabba utvecklingen gjorde att man köpte en ny 2017. Max har försökt ge bort den ”gamla” (värd ett par miljoner) till någon gymnasieskola så att fler ska lära sig hantera framtidens tillverkningsteknik. Tyvärr hamnade den inte i Vännäs.
Det är svårt att få tag i utbildat folk, särskilt när man ligger lite före. Många utbildas medan man arbetar. Industritekniken är Inte något passé. Max väntar mycket av det uppväxande släktet som ofta lättare tar till sig digitala tillverkningsmetoder och fantasifull produktutveckling.

Det var ett mycket intressant besök. Här är Max himself, Företagarnas styrelse och lite fler bilder från de nyligen utbyggda lokalerna:
753BF213-ED4D-447D-BB6F-F6832377D8CA
1BAE5149-2792-4EDD-A84D-1A125220C828
5307ED33-0546-4F9F-BB70-5C2C143C54E7
123D61F9-B186-4BBB-B990-87AF699EE023

Näthandla eller närhandla?

Av , , 2 kommentarer 12


Igår språkade jag över nätet med en känd Umeåhandlare om hur det har tunnats ut i hans bransch. Han hade en förtrolig gissning kring vilka butiker som försvinner härnäst. Inom något år.
Jag tycker att butiksdöden är en trist företeelse och tror den kan påverka oss mer och på fler sätt än väntat.

Närhandla eller näthandla? Jag har i stort sett gjort mitt val. Till övervägande delen försöker jag handla i fysiska butiker. Så gott som helt faktiskt. Det ena behöver förstås inte utesluta det andra, men jag handlar hellre mindre och mer sällan än att sitta hemma och göra kap. Allt enligt en trend som i förlängningen ger oss halvdöda centrum, köpcentra, samhällen och stadskärnor. Sen gillar jag ju att klämma på sakerna.

En annan sida av myntet är det här med våra stora köpcentra. Jag fattar inte att så många planeringsansvariga missat signalerna de senaste decenniet och fortfarande förbereder fler. Ursäkta grannar och politikervänner, men jag tror ni bör besinna er. Få saker är så nedslående och ”kommersiellt” avtändande som halvdöda köpcentrum. Något som drar folk till en ort kan snabbt vändas till sin motsats om det börjar utstråla kris. Jag tror att överetablering kan påskynda butiksdöden. Var försiktiga och gör vad ni kan för att hålla uppe intresset för era befintliga butiksområden. Jag tror det är långsiktigt nyttigt och kvalitetsuppehållande med viss lokalbrist.

En god portion närodlat är bra och bidrar till levande landsbygd och bättre beredskap. Jag tror övertänkt och bra fördelning mellan närhandlat och näthandlat också är eftersträvansvärt. Närhandling ger så mycket trevligare samhällen och städer och i förlängningen gissningsvis en sundare samhällsekonomi. De enorma handelshusen långt borta som varken lyser upp, anställer eller skattar här klarar sig nog ändå.

Bäst en dag eller alla

Av , , Bli först att kommentera 11


Upphandling enligt LOU eller LOV?

Rätt skött kan Lagen om offentlig upphandling fungera ganska bra, men många gånger har man fått knyta handen i fickan över hur det fungerat.

Till exempel när avtal har slutits utifrån prisuppgifter på ett visst antal varor eller tjänster och allt utanför dessa har debiterats med direkta ockerpriser. Till andra privata och offentliga verksamheter.
Eller när viktiga verksamheter stått stilla uppemot året på grund av överklaganden och tvister de överklagande vet att man inte kan vinna. Man vill bara skjuta upp ikraftträdandet av det nya avtalet som tas över av andra eller sarga konkurrenten som vunnit.

LOV passar inte i alla sammanhang och det finns nackdelar. Det kan t.ex. bli så många leverantörer att få eller inga kan bli riktigt bärkraftiga och effektiva.

Men, det finns ur mitt perspektiv en stor generell skillnad på upphandling enligt LOU och LOV.
Med LOU måste man vara bäst dagen när anbuden öppnas. Då måste man ha högsta poäng, sen rullar det på anbudsperioden ut om vinnaren inte uppenbart missköter sig. Långsiktighet och hållbarhet blir ofta små frågor när avtalsperioderna är två, tre eller fyra år.
Med LOV måste man vara initiativrik, innovativ, bra och helst bäst alla dagar. Hur det går långsiktigt avgörs i varje kundmöte och i regel utifrån hur attraktiv man är som arbetsgivare. Det triggar förbättringar.
Det är svårare att konkurrera med dem som blir bättre hela tiden. Det är en anledning till att alla inte gillar LOV.

Jag gillar kommunens egen verksamhet och jag gillar LOV.