Jan Nilssons blogg

En välda blandning...

Etikett: socialt engagemang

Luffare

Av , , Bli först att kommentera 10


Sitter och vilar i solen denna vackra sommardag med 24 eftermiddagsgrader i skuggan.

Kom att tänka på något jag hörde på vägen hem från kyrkan. Mamma berättade för första gången om luffarrummet där hemma i bondgården i Billsta utanför Örnsköldsvik. Intill salen i huset som såg nio barn växa upp fanns ett rum som på 20-40-talet stod redo för dem man kallade luffare. De som kom gående trots lösdriverilagen från 1885.

Mamma berättade att man gärna ville hysa in dem i ett speciellt rum då de inte sällan hade löss. Men man tog emot dem, gav dem mat och lät dem sova i ett rum bredvid salen. Aldrig någonsin hörde hon talas om att något försvann. Rätt ofta var det väl samma personer som återkom.

Det är inte hur länge sedan som helst. Fem 15-åringar sen, ungefär.
Man kan ha olika reflektioner omkring behovet och företeelsen. Men jag gissar att få av oss som lever idag, barnfamiljer eller inte, hade velat inrätta ett luffarrum för lusiga vandrare.