Om Josefin

En ypperlig helg

God eftermiddag!

Känner mig inte direkt välhängd i kroppen idag; sliten efter helgens bravader och dessutom är jag snorig som ett dagisyngel. Helgen har i alla fall varit helt ypperlig!

Fredag:
Hängde i skolan (mest i datasalen framför ett parti Tetris, faktiskt) med mina gymnasiesnorisar till vänner, och snackade strunt som vanligt. En relativt vanlig skoldag på Text och Media, och den var lättsam och helt okej. Fick dock reda på att Disa ska hoppa av linjen och sedan gå om tvåan till hösten på samhällsvetenskapliga programmet. JAG HATAR ANOREXIA! Vilken förrädisk och äcklig jävla sjukdom. När hon berättade det för klassen på engelskalektionen gick luften ur mig, och hade det inte varit så att 25 andra personer som jag knappt känner befunnit sig i samma rum hade jag börjat böla och fått svarta rännilar bestående av eyeliner i hela ansiktet. Disa var i alla fall med och tog beslutet, och hon har ända sedan jag lärde känna henne när jag var en rultig tvååring, varit den klokaste i mitt liv (i fredags kom vi även på att ordet fräsch beskriver henne mycket bra), så därför vet jag att hon kommer att klara sig.

På kvällen var jag bjuden på fest hos Sandra på Grubbe, så jag, Gustav och Robert drog dit och levde djävulen. Många trevliga människor var där och vi lyssnade bland annat på konstig dansbandsmusik. Lite senare kom även Höken och Emanuel dit, och kring 23.30 eller något skjutsade Emanuel oss till en krog i stan. Det är verkligen piece of cake att ta sig in på Umeås pubar, vilket är helt lysande för mig. När man till stor del bara umgås med folk som är äldre är det alltid lika hjärtskärande att inte kunna följa med när dessa bestämmer sig för att fortsätta skaka rumpa i barnförbjudna lokaler. När jag kom hem var jag trött och såsig i skallen, men givetvis var jag först tvungen att logga in på World of Warcraft och göra bort mig genom att skriva töntiga saker i guildchatten. Jag är en tönt.

Lördag:
Vaknade och lade mig på soffan och glodde på själlösa teveprogram samt filmen Glitter med Mariah Carey. Åh, herre min skapare vilken dålig film, men med tanke på att jag lyckades kolla igenom den trots den tunna handlingen, det dåliga skådespeleriet och den värdelösa rekvisitan så måste den åtminstone ha varit fängslande. Jag kan verkligen inte förstå att folk typ köper hennes skivor och tycker att hon är bra. Det finns inte i mitt universum att intetsägande musik som hennes går hem hos folk.

På kvällen drog jag Gustav och Robert på bio och kollade på Jarhead. Skitbra film och den var otroligt rolig vissa stunder, men viktigast av allt: det var heta grabbar i armypants, kängor och rakade huvuden överallt – just the way I like `em!

Nu ska jag plugga en massa.
Kolla in min bilddagbok på: http://mordmaskin.bilddagboken.se

Todels!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.