Lystring, lystring.

Är just hemkommen från en förhandsvisning av North Country (vilken var jättebra och fick mig att böla bort eye-linern vid ett tillfälle), och nu sitter jag lite disträ och läser rubriker på Aftonbladets hemsida. Sverre-Magnus har problem med luftvägarna, Natachas bröst har lett till upplopp, en ny bok om varför karlar har nipplar har kommit ut, och jag kunde verkligen inte bry mig mindre om någon av händelserna. Fast jag kan inte sticka under stol med att det är lite kufiskt att män har bröstvårtor, dock? Det är väl helt enkelt klädsamt, precis som navlar och ögonbryn. För övrigt har jag alltid undrat varför det inte heter ett ögonBRY, två ögonbryn.

Dagen har i alla fall varit skitbra, och jag har för det mesta sjukt kul med mina kompisar på lektioner och raster i skolan när jag är där. Det jag tycker är drygt med vardagslivet är helvetet innan man pallrat sig till skolan. Ni vet det där infernot som infinner sig när mobilalarmet ringer 07.00 och man drar ut trosorna ur arslet och vet vad som komma skall. Till exempel att man måste försöka reda ut sin burriga svinto-kalufs som samtidigt ser ut som en sorts comb over på grund av den blonda utväxten man lyckats odla fram. Sminket som ska spacklas på trots att det kommer att ha runnit ut inom en timme. Cykelfärden till tegelbunkern där man får räkna med att halvt bli ihjälkörd vid minst ett av fyra övergångsställen samt att händerna som man håller krampaktigt runt styret förfryser och hålls kvar i samma kloliknande position resten av dagen. Ain?t life grand!

Fast livet är faktiskt ganska grand ändå när man har klasspolare som ritar chinchillor, spelar kazoo, lyssnar på The Latin Kings i klassrummet och bjuder en på gratis biobiljetter. Och det är nästan ännu mer grand att jag är ledig imorgon och att det ska styras upp massa trevligheter i helgen som vanligt. Feel the pepp!

Nu ska jag kolla mina auktioner i World of Warcraft.
So long!