Äh, det är bara Sofia, jag, Bella och sångaren i Dropkick Murphys.

Hej, hej!

Det har varit en grym helg indeed. Fredagen ägnades åt att åka till Storsjöyran i Östersund tillsammans med Sofia, Tysken, Bella och Rob för att se Dropkick Murphys. Jag varnade Robert i bilen för att jag med stor sannolikhet skulle grina som en fjortonåring på en Backstreet Boys-konsert ’96, när dom började riva av sina låtar. Det gjorde jag inte, men jag var fan euforisk under hela spelningen. Dra mig baklänges på en liten, jävla vagn vad bra dom är! Det var jättemycket folk, och som brud får man typ alltid slåss för sitt liv när man går på en spelning bland massa smått salongsberusade drägg. Jag stod med armbågarna utåt mest hela tiden, men fick även en privat beskyddare som jag kallade för Rådjurs-Kent som typ slog alla på käften som knuffade mig. Sweet dude.

Efter spelningen stod jag, Sofia, Robert och Bella och snackade på torget där de sista ackorden från extranumren just klingat ut, då plötsligt en karl kommer fram och skakar hand med oss alla och frågar hur läget är. Karlsloken är ingen mindre än Al Barr, sångaren i Dropkick Murphys, och han tackar oss för att vi kommit på spelningen.
Vi stod typ bara där och gapade medan han började gå ut från området, men sedan kom jag ju på att jag hade min kamera med mig, så jag kutade ikapp honom och slet tag i hans fleecetröja och frågade på ganska trattig engelska om vi fick ta lite bilder med honom, vilket vi självklart fick. Han var sjukt trevlig och det var helt lysande att få träffa honom. En annan sak som var helt lysande var att Tysken inte hade druckit något, så två timmar efter spelningen satt vi i hans bil igen på väg tillbaka till underbara Umeå.

Lördag eftermiddag, kväll och natt gick också i alkoholens tecken, även om jag tog det lugnt. Vi inledde på en parkbänk, och alla som satt där fick egna alkisnamn. Sinikka, Rosita (det var jag), Blomman, Kire, Rogga, Humle, Dumle, Kepan och Barbro, är några exempel. Sedan drog vi på Cafébåten där det var releaseparty för Lost Patrols nya singel (om jag inte minns helt fel), men vi drog därifrån rätt fort på grund av att ölen var dyr och musiken inte direkt föll alla i smaken. Så efter en halvtimme där drog vi på efterfest i en ateljé där tre damer ställde ut sina alster. Rätt okej, men jag var ändå hemma före två.

I morgon kommer mamma hem från den bajsluktande södern, så jag ska se till att storstäda idag så att hon inte blir förbannad på mig, sin trattiga dotter, det första hon blir.

Just det, det där med Crocs… Jag har valt att skriva en krönika om det istället, så ni får läsa om min avsky i tidningen istället. Något annat jag avskyr är smileys, det finns fan ingenting värre. Använder det dock själv ibland på grund av grupptrycket och så att folk inte skall tro att man är sur eller något, men om ni någon gång ser mig använda en smiley i bloggen får ni skjuta mig.

Nu ska jag äta lite frukost och invänta alla bra tv-program. TV junkie 4-ever!
So long, lovers!