Tjabens.

Fan vilken rolig helg det har varit, verkligen hur lattjolajbans som helst.

Fredag:

Mötte upp Becker, Bibi, Emelie och Marcus på Pipes of Scotland klockan 20.30 för att dricka en öl, typ. Vi tänkte att vi lika gärna kunde fika bärs istället för att dricka dyrt kaffe och käka ett sötsliskigt bakverk på typ Kafé Station. Tyvärr blev det inte bara en öl, utan kanske sex, så det märktes en del i plånboken dagen efter. Trevligt som tusan var det dock.

Vid ett tillfälle blev jag lämnad ensam vid vårt bord, och då kom det ett gäng hårdrockare och omringade mig. De var jättetrevliga, men killen som hamnade mittemot mig var lite väl svår för min smak. Han var hyvelrakad (på skallen, inte pungen, eller det vet ju i och för sig inte jag någonting om… whatever, haha) och inledde vår konversation med att säga att han alltid hade varit fascinerad av döden. Han gillade även ’mörk’ poesi och 1700-talskonstnärer. ORIGINELLT! Jag är dock bra på att verka intresserad när fulla människor spyr ur sig information på krogen. Det mest komiska var ändå när han, upprörd som fan, berättade om en konsert med Scorpions i Tyskland och hur hemskt det var att dessa inte hade spelat Wind of Change. Haha, det är ju typ världshistoriens mest irriterande låt.

Lördag:

Lördagen inleddes med att jag vaknade bakis och med dödsångest. Sög med darrande händer i mig en kopp kaffe hemma hos Becker innan jag lyckades cykla hem. Klockan 18.00 var det middag och soft förfest hemma hos Disa på Carlshem. Hon är en gudinna i köket, och mina vänner, vårt vita lådvin (Greta de Garbos som Betty omedvetet kallade det, haha), ölhävartävlingar och störtskönt discodunk från Nena gjorde att det blev hur trevligt som helst.

Klockan 22.00 hoppade vi på en buss ner på stan där vi mötte upp massa annat folk. Sedan dansade vi och snackade och jag köpte en öl åt en kille bara för att vara snäll. Haha, varför i helvete vill jag vara så snäll mot folk som förmodligen inte ens bryr sig, liksom? Jag tyckte synd om honom för att han inte hade några pengar, så nu har typ inte jag några pengar i stället, haha. Fast det har jag. Och han verkade tacksam. Och allt snällt man gör kommer tillbaka till en någon gång, det tror jag faktiskt på.

Det kom fram en man till mig och sa jättesnälla saker angående mitt skrivande och när sådant händer kissar jag typ ner mig av lycka. Blir lika förvånad varje gång det händer (seriöst, jag fiskar inte efter några kommentarer, jag tycker verkligen att det jag skriver oftast inte duger och var tredje onsdag när jag har deadline på Nöje gråter jag och vill skjuta mig i munnen med ett armborst) och jag blir så obeskrivligt jävla glad. Så nu vet ni det.

Efter att TC stängde skulle jag gå hem. Ensam. Ställde mig i busskön, men insåg rätt fort att jag betalat alla öl på kortet hela kvällen och att jag inte hade fyrtio spänn i plånboken. Varför finns det alltid ett vinstintresse i allting? Ska man måsta behöva betala fyrtio spänn för att man inte vågar gå ensam? Det är fan sjukt. Hade i alla fall skitont i fötterna och kände mig ensam, blöt och miserabel när jag vandrade genom stan. När jag var vid det där hotellet som ligger vid Pipes of Scotland ringde Sofia och ville sova över, så då satte jag mig i en blomkruka och väntade på henne. Skelögd, vilandes mot typ en buske, haha. Fick i alla fall sällskap hem och vi fikade lite, sedan lyckades Soffaren fixa skjuts hem med en kompis. Sedan gick jag och la mig och sov i hundra år. Det enda som fick upp mig i morse var att jag var törstig och visste att det låg en chipspåse i vardagsrummet, haha.

Har lyssnat på The Pipettes hela eftermiddagen, och deras låt ’I like a boy in uniform (school uniform)’ får mig osökt att tänka på en av mina kära, artonåriga vänner som inte ska nämnas med namn. I sin dagbok på ett visst communty skrev hon såhär:
’Skolans matsal serverade idag lammkött, LAMMKÖTT! Så jävla lyx, och så jävla gott.
Sen såg jag lammkött i korridorerna. Höhö. Alltså 90:or är typ det snyggaste som finns. Min nya favorithobby är att sitta i skolan och spana på 90:or. Jag är pedofil. Kåtkärring.’

Haha, åh, mina vänner är så sköna och roliga.

Fact of the day:
Jag började skriva det här inlägget klockan 13.54 idag och blev klar nu. Go Gin!

Nu ska jag sova så att jag orkar pallra mig iväg till den meningslösa tegelbunkern.
Hörs och störs, lovers.