Om Josefin

Bimbo-Josefin och keyboard-mannen

Hej, hej!

Jag blir förbannad på mig själv om jag upptäcker att jag varit hemma längre än fem minuter och fortfarande inte har bytt om till mjukisbrallor. Så otroligt onödigt att gå runt och känna sig obekväm. Hemma (och för det mesta även i skolan) ska man vara ful!

Slutade tidigt idag och gick ner på stan tillsammans med Ylva och Bibi. Vi hängde på apberget och konverserade med en man som spelade keyboard och försökte få oss att sjunga, och jag bad att få höra några klämmiga bitar som passade vädret. Han spelade bara sina egna lugna favoriter, tyvärr. När jag gick hem från repet vid halv sex hade karln däckat.
Överallt på stan idag vandrade det omkring heta elektriker och byggarbetare som vi dreglade över och klädde av med blicken. Det var fantastiskt.

På repet repade vi givetvis inte, på grund av att Lisa fortfarande går runt med bruten hand. Istället åkte vi bil runt halva stan, eftersom Oskar nyligen tagit körkortet. Bland annat besökte vi Returmarknaden och skrattade åt tanken på att köpa souvenirer som andra köpt på sina utlandsresor. Typ muggar med texten "Playa del Inglés – bättre än nice". Nu fanns det tyvärr inte exakt en sådan mugg att köpa, men jag är övertygad om att ni fattar vad jag menar. Vi pratade även om att det hade varit festligt att köpa sex champagneglas med texten "Millennium 2000". Vilka köpte sådana glas vid millennieskiftet? Och varför?

Köpte en klänning och en blondering idag, så snart ska mitt hår bli ännu mer bimboblont och ännu mer slitet. Can’t wait.

Hörs och störs, lovers.

En kommentar

  1. bbb

    Misstänker att din bloggbild är rätt så gammal då för så mycket blondare än den går det väl inte att bli :-p

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.