Hej, hej.

Jag har lunch i ungefär tio minuter till, tror jag. Eller så är det kanske fem. Eller femton. Har liksom ingen koll på hur lång tid det tog för mig att kasta i mig maten jag hade med mig.

Käkade lunch tillsammans med kollegan Malin och vi pratade bland annat om trädgårdar och varför man verkar få det intresset så fort man passerat trettio, alternativt köpt en kåk. Jag har så jävla svårt att se mig själv liggandes i en blandning av jord och bajs, entusiastisk över några jävla frön, men tydligen så kommer jag med största sannolikhet att bli så. Det känns konstigt, men bra. Har ju liksom inga intressen nu förutom att snacka skit, hänga med vänner, dricka öl och spela dataspel. Mycket imponerande. Det blir kanske trevligt att få jordiga knän och och skit under mina mördarnaglar i alla fall.

Nu ska jag ringa någon som tidningsbudet inte hittar till.
Hörs och störs.