Hej, hej.

Jag avbokade tvättstugetiden och sov i stället. Hej, din satans smutsiga förlorare! Det blev helt enkelt för mycket att stiga upp klockan sju utan att ha något speciellt att göra. Sov som sagt i två timmar istället och har efter det sökt några jobb, skickat in fakturor och skrivit en krönika till Ung. Har även pratat med Lars i telefon medan han var på jobbet, och under hela samtalet så bankade han med en hammare alternativt brummade med någon jävla muttermaskin. Lite som Weiron i ottan från Nile City 105,6, som Lars uttryckte det.

Förutom att jag har lite dåligt samvete över att jag är kass på att svara på era kommentarer så har jag fruktansvärt dåligt samvete för att det känns som om jag aldrig skriver för ungsidorna längre. Folk frågar till och med ibland varför jag slutat. Det har liksom bara hänt en massa dynga den senaste tiden (den enda hemlighet jag har för er – spännande va?) så att jag har haft tankarna på annat håll. Sedan känns det ibland som att jag glömt bort hur man skriver. Många idéer går åt på bloggen och till nöjessidorna, och kvar finns precis ingenting. Det känns deppigt. Det var ju liksom efter gymnasiet jag skulle ha så sjukt mycket tid att ägna mig åt det jag älskar allra mest i hela världen – att skriva. En uppryckning pågår i alla fall och jag tror att allt kommer att vara bra så fort Ylva flyttar in. Det hänger på dig, din krulliga donna!

Nu ska jag skjuta mig i ansiktet med sminkgeväret.