Om Josefin

Om en sjukling

Hej, hej.

Det är tur att Växel-Karin har ett stash med värktabletter bakom disken där hon sitter, för annars hade jag inte överlevt den här dagen. Har ont i halsen, huvudet och känner mig allmänt hängig, men nu börjar det åtminstone bli lite bättre i alla fall. Ringer det någon gubbjävel igen som försöker sätta sig på mig kan det dock bli problem, för något sådant klarar jag inte av just nu utan att bli en satmara och sedan skjuta mig själv i munnen med ett armborst. Fan, det är så synd om mig! Tyck synd om mig. Älska mig.

2 kommentarer

  1. Katarina Johansson

    …stackars lilla Josefin! Åååh så hemskt allt kan kännas när man börjar bli riktigt förkyld (nej, jag är inte ironisk – jag tycker verkligen synd om dig) det är tur att du inte är kille – då hade du nämligen varit döende. På din namnsdag och allt. Låt växel-Karin ta hand om armborstet åt dig till en gång du bättre behöver det. När du har en förkyld och febrig pojkvän till exempel. Då vill man verkligen skjuta sig. Kram!

  2. Farbror Stippe

    Kom och kryp ner under min förkylningsullfilt.Är så tråkigt att snörvla ensam.Först sorkfeber,frisk 5 dagar också dyngförkyld på det!Det är ju mig det är synd om.Lite tycksyndoms till dig oxå…Krya på oss

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.