Om en egentligen ganska festlig kvinna
Hej, hej.
Jag har sovit hos morsan inatt eftersom jag var tvungen att ha en fungerande dator när jag skulle skriva Labero-recensionen. Vaknade kring tjugo över sju i morse, slängde på mig kläderna och började måla mig. Då kliver morsan in i badrummet och är precis som hon alltid är:
Mamma (visar upp sin äckliga, bakåtböjda tånagel): Kolla på det här! Värsta gapet!
Josefin (morgontrött och aggressiv tjugoåring som inte vill se tånaglar klockan halv åtta på morgonen): Men usch, sluta, vad fan gör du? Gå ut!
Mamma (uppenbart sårad och ser ut som en ledsen hundvalp): Du skriker alltid på mig när du är här…
Josefin (skamsen och tröstande): Förlåt, det var inte meningen, men jag vill inte se sånt där snusk så tidigt på morgonen.
Egentligen är det bara så fint, för ibland förstår jag verkligen precis varför jag blivit just så störd som jag är. I love you, mother dear!
Senaste kommentarerna