Hej, hej.

Det händer ingenting speciellt, och just därför bloggar jag inte heller. Har bara städat, tvättat, handlat, lagat mat och gjort matlådor sedan jag flyttade hem till min egen lägenhet igår. Hade aldrig orkat göra detta om det inte vore för att jag har världens snällaste och bästa morsa som hade diskat allting medan jag var och flängde i södern. Seriöst, jag hade tårar i ögonen när jag ringde och tackade henne igår. Det finns ingen så underbar som min mor.

I morgon och på fredag vikarierar jag som vaktmästare på VK, och det ska fan bli skönt att använda kroppen lite igen. I övrigt är livet bara sådär lätt och ljuvligt som det alltid är när man är kär.

Äh, vi hörs, va.

Hej, hej.

Mother dear: – Ska du eller jag bädda din säng?
Josefin (tjugo år): – Kan inte du göra det? Det blir mycket bättre när du gör det!

Note to self: VÄX UPP!

Hej, hej.

Lovisa slängde just upp bilder från förra helgen när hon var här och festade, och det är nu återigen bevisat: Josefin Isaksson förvandlas till ett missfoster av värsta sort om man bara ger henne några öl för mycket (samt en Bacardi Breezer som färgar tungan härligt röd) och en dörröppning. Illa.

Allas er favorit är förresten hemma nu. I good ol’ Umä.

Hej, hej.

En dålig nyhet:
Jag kommer hem i morgon eftermiddag. Visserligen är jag lite peppad på att styra upp mitt liv och min lägenhet och jobba på VK och så, men det suger faktiskt ändå rätt hårt. Det är ju så roligt att resa, och framförallt så är det fint att få vara och sova med någon man tycker om.

En bra nyhet:
It’s official, motherfuckers – we are going steady.

Hej, hej.

Två grejer bara:

1. Jag har snöat in mig som fan på Eva Eastwood. Lyssna på henne, hon är grym.

2. Maila tips till mig om roliga grejer som händer i Umeå framöver. Det kan verkligen vara vad som helst, jag gillar allt, men framförallt får det gärna handla om buggkurser. Jag vill nämligen gå en sådan. Adressen är [email protected]. Tipsa mig! Tipsa mig nu!

Nu blir det festligheter.

Hej, hej.

Pensionärs-Fredrik, som på grund av sina konstiga arbetstider för det mesta somnar direkt efter Bolibompa, ligger och sover på bäddsoffan här i vardagsrummet, och själv sitter jag och skriver en krönika till lördagens tidning. Eller, skriver och skriver… jag har faktiskt inte börjat än. Men snart så.

Jag har det i alla fall jättebra just nu och gör en himla massa festliga saker hela tiden. Lyssnar på bra musik och åker lastbil dagarna i ända, träffar storasystrar, äter god mat och tonårshånglar framför teven, till exempel. Usch, jag är verkligen äckligt sprudlande lycklig just nu, det är inte klokt.

En strålande nyhet, förresten! Morsan ringde idag och berättade att jag inte behöver betala ett piss för reparationen av min dator, trots att garantin inte längre gällde. När jag kommer hem från södern kan jag alltså flytta hem till min egen lägenhet och börja jobba därifrån igen och alltså leva normalt. Woopi-fuckin’-doo, lovers!

Hej, hej.

Jag är ute och reser. Igen. Ikväll har jag gått en promenad och hållit hand, ätit sjukt god mat på restaurang och hämtat tvätt i en tvättstuga. Bland annat, alltså. Nu ska jag bara skriva krönika så att jag kan åka lastbil hela dagen i morgon, vilket ska bli hemskt trevligt.

Det är allt ni får veta för stunden. På återseende, lovers.

Hej, hej.

Här är några av de karaktärer som jag och Lovisa träffade under lördagsnatten:

"Arga cykeltjejen"
En brud i sällskap med en snubbe som cyklade förbi oss på Haga medan vi, glada i hågen, knatade in till centrum i rask takt, och som skrek åt oss att vi skulle gå hem och lägga oss och sedan snabbt cyklade iväg. Hatar såna som är otrevliga helt utan anledning, så vi sjöng en av Lovisas favoritlåtar för henne. Subba heter den och låter lite som en hockeylåt. Texten är mycket enkel: Subba! Subb-ba-ba! Tjalalalalalalala!

"Två äpplen hög-killen"
En kort snubbe som verkar ha försökt kompensera det genom att ha vältränad kropp. Ett jävla plåster var han. Trängde sig i Donken-kön gjorde han också, men det är en annan historia.

"Likadana tröjor-bröderna"
Två gigantiska, mörkhyade äldre män som först stod och stirrade på mig och Lovisa på dansgolvet och skrek "WOAH!" och sedan bjöd upp oss till den knull-hiphop som spelades på Harrys. De hade exakt likadana kläder (vita brallor, bland annat), bara det att han jag dansade med hade blårandig tröja, och han som bjöd upp Lovisa hade en rödrandig.

"Arga kickers-klubben"
Ett litet gäng med brudar som vi träffade på Vasaplan kring tre på lördagsnatten. Vi hamnade i en liten dispyt om en taxi (vet faktiskt inte riktigt vem som hade rätt i det lilla bråket som uppstod), och en snubbe fick gå in och bryta för att en tjej med svinlånga naglar ville klösa ögonen ur mig och Lovisa. Det sista jag hörde innan jag hoppade in i baksätet var att hon skrek att vi hade färgat hår. Och jo, det har vi ju. Är det ett problem?

Hej, hej.

Morsan har nyss hjälpt mig att pensla i blekmedel i håret, och helt seriöst så kan jag känna hur skalpen fräts sönder och hur jag förlorar fler och fler hjärnceller. Det gör verkligen så jävla, jävla, jävla ont.

Men:

Jag är så blond att mitt hjärta saknar fruktan.
När jag är blond finns det ingen morgondag
När jag är blond bör du inte säga nej!

Hej, hej.

Har just blivit klar med en text till morgondagens tidning och fått i mig lite käk, och nu ska jag bara svepa en kopp kaffe och sedan dra hem till min brukare och hjälpa henne med läxorna. Det är inte det jag tycker mest om att göra tillsammans med henne, men samtidigt är det faktiskt roligare att göra andras läxor än sina egna (inte för att jag har några sådana nu för tiden, men ni fattar), precis som att det är roligare att diska och städa hemma hos andra när det inte är ens egen skit man handskas med.

Det var verkligen helt sjukt roligt ute igår, men jag och Lovisa verkade provocera väldigt många människor. Vi som är en sådan vänlig duo! Kan berätta mer senare. Hörs och störs då, lovers.