Vi vill ligga med er.

Hej, hej.

Jag har fortfarande inte somnat. Var nämligen tvungen att ringa och skvallra och snacka lite skit med min darling Lovisa först, vilket var trevligt som fan i vanlig ordning.

Kom i alla fall på en grej:

Kimmo (Fredriks polare, Accidents manager och min absoluta favorit trots att vi bara har tjötat på telefon några gånger) ringde mig i fredags och meddelade att han fixat backstagepass till mig på Rasslepunken. Därför undrar jag nu om någon möjligtvis vill köpa min biljett. Klart att ni vill! Kiss, bajs och helt otroligt många bra band (Liptones, Evil Conduct, Gatans Lag, Mad Sin, The Business och Antipati, till exempel) i en salig röra under en hel helg. Det lär bli ett sjuhelvetes drag, kan jag lova!

Hej, hej.

Vad gör Josefin en kväll som denna? undrar ni. Så då ska jag minsann berätta för er att jag har ägnat denna söndagskväll åt att steka en helt sjuk mängd kyckling och sedan sköljt ner kycklingen (orkade inte laga någonting att ha till) med en och en halv liter Pepsi Max samtidigt som jag suttit och läst forum och bloggar. I övrigt idag har jag mest bara sovit på morsans soffa, glott på skitprogram på teve och snackat med Fredrik ungefär varannan timme. Sådana där saker som man gör när man är bakis, typ.

Nu tänker jag nog gå och lägga mig igen. Mitt vikariat på privatmarknad är slut för den här sommaren, så nu ska jag ägna de nästkommande två veckorna åt att bryta av mina naglar, ta emot dryga kommentarer och riva sönder mina kläder som vaktmästare. Detta innebär att jag måste vara på VK en timme tidigare, eftersom jag annars får stressa ihjäl mig och tvingas stå ut med att folk är märkbart irriterade på mig och beter sig som rövhål, bara för att de vägrar acceptera att mina arbetstider är 08.00-16.00. Fredrik skulle ringa och väcka mig klockan kvart i sex sa han, och om jag som genom ett mirakel under natten får bättre karaktär och en gnutta självdisciplin i kroppen och kanske lyckas pallra mig upp ur sängen (läs morsans soffa) då, så ska jag cykla till min egen lägenhet och hämta mina arbetarbrallor innan jag börjar. Men vi får väl se hur det går med den saken.

Okej. Sömn var det, ja.

Hej, hej.

Idag på lunchen satt jag och Jacob och snackade om att han borde flytta in hos mig. Eller, det var väl mera jag som tyckte att han skulle det. Detta eftersom han bakar bröd, stiger upp tidigt på morgonen och städar, drar underhållande små blondinskämt, äger femhundra DVD-filmer och doftar som en My Little Pony (det är sant! Det är hans Body Butter från The Body Shop som gör det tydligen.). Det finns ju faktiskt en anledning att vissa av mina polare kallar mig för Josegris, och just därför tror jag att han och jag skulle komplettera varandra väldigt bra. Vara en match made in heaven, liksom.

Jacob, vill du bli min fru?

Hej, hej.

Sedan i måndags har jag hunnit slösa bort ytterligare fyrtio spänn på att ställa viktiga frågor till 118100. Bland annat frågade jag vem Fred Tank är, och fick svaret att han är en trevlig kille från Michigan som tycker om att fiska. Om jag hade fått svara på samma fråga hade jag skrivit ungefär såhär, i stället:

"Fred Tank är en jävligt gapig karlslok från Örebro som tycker om att dricka pilsner, dra på sig kockkläder och sedan ställa sig mitt i ett rum fullt av människor och vråla och kräva deras uppmärksamhet. Han spelar i ett halvdant band och smetar vax i håret och kammar sig även om han bara ska köra lastbil en hel dag. Som tur är har han världens bästa flickvän."

Hej, hej.

Nu har det gått ett par dagar sedan jag bloggade, och anledningen till det är att jag är på tok för intresserad av Arboga-rättegången för att ha tid med detta nonsens även känt som min blogg. Sedan förra veckan har jag varit sjukligt besatt av allt som har med de tragiska morden att göra, och i princip all min vakna tid ägnas åt att läsa alla tidningar (även utländska, vilket har uppmärksammat mig om att all tyska, som jag läste under flera år och dessutom hade högsta betyg i, är så gott som bortblåst), analyser och allt som skrivs om morden på forumet Flashback. Ingen av mina kollegor eller kompisar delar mitt intresse, så nu funderar jag på att bjuda Joel – mystisk man och kriminalnörd – på en MSN-date så att jag får prata av mig lite. Det skulle kännas skönt.

Hej, hej.

Jag skickade ett SMS till 118100 och ställde följande fråga:

"Vem är Josefin Isaksson?"

Fem minuter senare kom svaret:

"Vi på 118100 tror att Josefin Isaksson är en söt och One tree hill-älskande tjej som gillar dans, musik och kläder. Hennes favoritfärg är aluminiumtermos-silvrigt, hennes favoritdjur är tapir och hennes dröm är att rida in på Skansenscenen på en vit enhörning och riva av en skön post-punk-version av Stockholm i mitt hjärta tillsammans med Anders Lundin."

Från dagen jag fyllde tretton år har jag undrat vem fan jag är. Nu vet jag, och det var lätt värt arton spänn.

Hej, hej.

Om det är något jag älskar just nu (förutom Fredrik, snuttiga bebisar och vackert väder), så är det livet som nybliven faghag. Jag och min homosexuelle kollega och kamrat har nämligen så intressanta och uppfriskande konversationer hela tiden:

"Jacob, idag har klänningen åkt upp flera gånger utan att jag märkt det, så jag har suttit och gnidit röven mot kontorsstolen i bara nätstrumpbyxorna."
"Well, I’m turned on!"

Åh, jag älskar’t.

Hej, hej.

Kvart över tre i fredags hade jag överlevt min taxiresa och gick glad i hågen för att checka in mitt bagage. Då fick jag minsann reda på att min flight var inställd på grund av tekniska problem, och att jag skulle få åka med planet som gick tio över sju i stället. Ringde Fredrik som blev lika besviken som jag, eftersom precis alla våra planer sabbades (och jag dessutom missat en timme då jag hade kunnat vara på jobbet i stället), och sedan satte jag mig ensam vid ett bord och beställde en öl, läste en skvallerblaska, tjuvlyssnade på ett gäng karlar som satt vid bordet bredvid och spelade lite fiol på mina handleder med en motorsåg. Fy fan, en mer utled brud gick inte att finna på det norra halvklotet just då.

Jag tror inte att det är direkt önskvärt att jag beskriver exakt vad jag har gjort hela helgen, men bland annat så har jag varit på en karaokebar, en mycket bisarr kräftskiva, legat och dreglat och kramats i en soffa och badat och grillat i Fredriks sommarstuga med hans syrra och päron. Jag har i alla fall haft det hur bra som helst, som vanligt, och det är ju huvudsaken. Eller hur?

Hej, hej.

Angående sympatiska människor så hade jag nyss en mycket givande konversation med en kvinna. Hon skrek och svor så mycket att jag knappt förstod vad det handlade om, men det var något om börssidorna, VK, DN, en kommande stämning och att hon ville prata med någon högt uppsatt chef (som alla har semester).

Några sköna citat:

"BÖRSSIDORNA ÄR JU ANLEDNINGEN ATT MAN PRENUMERERAR PÅ EN TIDNING!"

"DET HÄR SKA FAN STÅ ER DYRT!"

"NU JÄVLAR KOPPLAR DU MIG TILL EN PERSON SOM SVARAR! DET ÄR DITT JÄVLA FEL ATT JAG INTE KOMMER ATT HA RÅD ATT KÖPA MJÖLK DEN HÄR VECKAN HELLER!"

"JAG SKA SPRÄNGA VK I LUFTEN!"

Om fyrtiofem minuter anländer förresten min taxi, och vid fyra sitter jag på planet på väg mot Stockholm, där jag sedan blir hämtad av Fredrik. Ikväll vankas det stughäng, bad och middag på sjökrogen där han bokat bord åt oss. Inte dumt. Inte dumt alls.

Hej, hej.

Karlarna i min närhet är alltid så himla sympatiska och fina mot mig.

Igår klockan 13.57 skrev Fredrik:
"Haha ha ha"
Klockan 13.59 skrev han återigen:
"Ungjävlar på SVT haha, fan vad du såg ut!"

Och ni kan ju alla se ovan hur det ser ut när Höken ligger på sjukhus och löser korsord.