Om Josefin

Om sviniga män

Hej, hej.

Jag avskyr sällan människor. Avsky är ju ett väldigt starkt ord, och det är liksom inte min thang. Trodde jag.

Just nu sitter jag nämligen och avskyr Ylvas ex av hela mitt hjärta, eftersom hon är för genomgod, snäll, kristen och fantastisk för att göra det själv. Herregud, vad jag avskyr den jäveln. När jag gick i tvåan eller trean på lågstadiet var det någon som hade skitit i en klasskompis ryggsäck. Det blev världens jävla rabalder, och ingen visste vem som hade gjort det. Just nu funderar jag på att göra något liknande i Ylvas ex ryggsäck. Jag har sett honom knalla omkring på universitetsområdet med en sådan, nämligen.

För övrigt hatar jag ungefär varenda kille som Bibi träffat det senaste året också, och känner hur gärna jag vill knäcka deras små indiepopben som tandpetare.

Varför är alla så jävla dumma i huvudet för? Jag blir så utmattad och arg.

4 kommentarer

  1. fyrabarnsmamman

    Håller med om att jag mer eller mindre fantiserat om att få bryta ben och nackar eller bara ett finger eller två ibland. Antingen den lilla människan haft späda små indiepopben eller lår som en gödgris. Gemensamt med dem alla är mitt brinnande förakt. Tips: Det enda sättet att för evigt sudda dem ur sitt medvetande är att INTE skaffa barn med dem. Tro mig när jag säger det!
    Sedan så ska vi ju inte glömma dessa fantastiska män som vet hur man angör mer än en brygga! Själv är jag gift med Behagamannen och hans små smala ben är jag väldans rädd om! Kommer inte att skita i hans rygga i första taget!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.