Om Josefin

Om en kass tjej som inte gillar godis

Hej, hej.

Blev, precis som väntat, full like a destruktiv kastrull i fredags. Drack först vin och öl med Ylva och Jenny hemma hos morsan, och sedan drog jag och Ylva till Scharinska, där nästan alla män hade längre hår än oss. Nöjesredaktörs-Anna och Webb-Robban var där, och Anna sa bland annat att hon hade varit kär i mig om hon hade varit kille. Det värmde mitt hjärta, men om hon hade sett mig lite senare på natten tror jag inte att hon varit lika övertygad om den saken. Så fort jag och Ylva kom hem till morsan så lade vi oss, men det snurrade så mycket i mitt huvud att jag, med fingrarna i högsta hugg, kutade till toaletten och spydde upp skrovmålet som jag förtärt någon timme tidigare. När jag var klar skuttade jag in i morsans sovrum där Ylva låg och sov, kastade mig tvärs över sängen och utbrast med både glädje och stolthet i rösten: "Ylva! Jag har kräkts!".

Ja, fy fan. Jag känner mig som en rätt kass människa, men det är ju tur att det finns folk som till och med är ännu sämre. Som snubben som knuffade mig inne på Max så att jag flög in i en dörr och sedan singlade ner på golvet, till exempel. Vet hut, ditt as! Det är ditt fel att jag såg ut som en idiot, och ditt fel att jag fortfarande har ont i ryggen!

Gårdagen blev i alla fall betydligt mycket lugnare. Jag och Ylva köpte godis och gick på bio och såg Vicky Cristina Barcelona (sjukt bra, för övrigt). Angående det där med godis så är det förresten något som jag aldrig brukar köpa, eftersom jag, i de flesta fall, finner det överskattat. Ibland får jag dock för mig att det är kul att äta godis på bio, och köper en på tok för stor påse. Som igår, till exempel. Då handlade jag godis på Hemmakväll för tjugotre spänn, och åt först en som gav mig nostalgikänslor och var helt okej, men inte så mycket mer än så. Sedan stoppade jag någon jävla chokladgrej i käften, satte tandställningen i den och kände sedan hur det sipprade ut sprit i hela munhålan. Sedan spydde jag nästan lite i munnen, stoppade ner påsen i handväskan och gav bort resten till morsan.

En kommentar

  1. lilldisa

    om du inte vore min syster barndomskompis så hade jag lätt försökt stöta på dig varje gång jag såg dig. för du är ball och rolig och lite av en lokalkändis, dessutom blir jag alldeles fylld av hjärtevärme när jag ser dig nykter som onykter. dock står ylva först på min lista, om vi båda är singlar vid 30års ålder så ska vi gifta oss. men om du dödar henne så kan vi lätt göra upp ett kontrakt.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.