Hej, hej.

Hade igår en lång konversation med Ylva över MSN, där hon bestämt påpekade att jag för det första är en tjej som alltid kommer fem minuter för sent (lögn och förtal, lögn och förtal!) och för det andra en överanalyserande Cosmo-tjej.

Nu läser jag inte brudtidningar över huvud taget, med undantag av morsans gamla Amelia från tvåtusentre när jag sitter på dass, men jag vet ändå precis vad hon menar och det skrämmer skiten ur mig. Jag har ju nämligen alltid hävdat att jag är sjukt okomplicerad, lättsam och absolut inte är en sådan som sitter och överanalyserar saker (och med saker menar jag då manligt beteende). Men så helt plötsligt sitter jag där med Ylva och skriver saker som: Vad tycker han? Vad menar han när han säger så? Vad vill han egentligen? Och så kommer det nästan lite spya i munnen, på riktigt. Jag måste skärpa mig! Fast det måste förresten Ylva också göra, för hon är nämligen exakt likadan. Men alltså, hur kunde vi bli så här?