Om Josefin

Om en käklåstid som snart är förbi

Hej, hej.

Brallan släppte av mig utanför OK/Q8 efter jobbet så att jag kunde springa in och köpa en påse potatis- och purjolökssoppa och Norrmejeriers chokladmjölk (så sjukt orättvist att jag är en sådan där bloggare som inte blir sponsrad och får en massa saker hela tiden, förresten. I så fall hade jag velat bli sponsrad med Norrmejeriers chokladmjölk och Falcon Bayerskt 3,5). Sedan knallade jag de sista metrarna hem och tillagade soppan och anordnade ett stavmixer-race tills jag slutligen hade en tekopp full av gulaktig geggamoja som smakade himmelskt. Därefter sög jag i mig dagens sjuttiofjärde Alvedon och tog en tantlur på soffan. Vaknade och mådde mycket bättre.

Nu halvligger jag i sängen med Lill-Gin i knäet och hoppas på att kunna somna trots tantluren. I morgon är nämligen en mycket stor dag för Josefjant Is-hacksson (eller Isuckmycockson som Ungjävlar-Elin och Ungjävlar-Hanna brukade kalla mig back in the days) eftersom det äntligen – ÄNTLIGEN – är dags att ta bort käklåset. Över tre veckor på flytande föda har det blivit och ett antal kilon har tappats. Dessa kommer jag dock gå upp på en gång, eftersom jag lovar och svär på att jag tänker äta som en gris framöver. Att unna sig är A och O här i livet, mina vänner. A och O.

En kommentar

  1. Jessica

    …inte för mycket för fort bara. När jag äntligen (efter inte alls lika lång tid som du) fick äta efter en operation för några år sedan satte jag i mig världens godaste korvstroganoff på nolltid. Det var så sanslöst gott, men ack vilken ångest min mage fick efteråt (fast det var nästan värt det). :]

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.