Om Josefin

Om en uppskrapad tjej

Hej, hej.

På vägen hem, när Bibi skulle låsa upp sin cykel, var jag så fokuserad på min mobil att jag snubblade över en trottoarkant.  Nu ligger jag hemma i sängen med två uppskrapade handflator, en uppskrapad fot och ett uppskrapat knä. Fantastiskt. Det gjorde så jävla ont, men tack och lov stod Bibi bara på sidan om och gapskrattade åt hur jävla dum jag sett ut,  så att det inte blev pinsamt. Hade liksom varit värre om hon varit en sådan som rusat fram och skrikit: "ÅH, GUMMAN, HUR GICK DET?!". Skönt att vi inte har en sådan relation. Jag och mina kompisar är mer råa men hjärtliga av oss.

Det var väldigt trevligt i kväll. Jag, Emelie och Bibi drack lite öl och vin och snackade strunt, och jag kom fram till en sak angående mitt kompisgäng. Har ofta tänkt på hur det kommer sig att vi är kompisar, trots att vi är så sjukt olika allihop. Alla gillar vi olika musik, klär oss helt olika och tänder på väldigt olika typer av snubbar. En del av oss gillar djur, medan andra hatar dem. Vissa gillar att dansa, medan andra avskyr att göra det. Och så vidare, och så vidare. Men i kväll kom vi fram till att anledningen att vi älskar varandra så hemskt mycket, och att kommer så bra överens ändå, är för att vi gillar att göra samma saker. Alltså ingenting egentligen. Typ fika och snacka skit, och dricka öl och hänga. 

En kommentar

  1. Elin

    Äh, så där gjorde jag förra sommaren, när jag skulle frilansa för VK på marknadsdagarna. Det blev ett riktigt djupt jack i knäet, men lojal som man är åkte man inte in och sydde såret, utan stannade kvar och gjorde sitt jobb 😛 Nu har jag ett fult ärr på knäet men vad gör man inte för jobbet? 😉

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.