Om Josefin

Om en storstadsgrej och en retroauktion

Hej, hej.

Visst känns det lite som en storstadsgrej att bli helt panikslagen om det plötsligt ringer på dörren utan att någon ringt och anmält sitt besök innan? Sorgligt egentligen, för när man var liten hälsade man ju bara på hos folk hela tiden utan att höra av sig innan. I går morse väcktes jag och Ylva av att det ringde på dörren. "Va? Vem kan det vara?", undrade Ylva. "Jag vet inte! Jag tänker då inte öppna.", viskade jag. Men det ringde på igen, och då kände jag mig tvungen att gå och öppna, så jag virade in gammkroppen i täcket och låste upp. Där stod Camilla och hennes pojkvän Jimmy, redo att ta med oss på retroauktion på Buy or Sell. Jätteroligt ju, så vad synd det hade varit om jag bara legat kvar i sängen som en stockholmare.

Kom inte hem med något från auktionen. Hade så lite kontanter med mig (egentligen inga alls, men morsan som också var där lånade ut femhundrafemtio spänn till mig), så även om det ropades ut jättefint porslin från Rörstrand och Uppsala Ekeby så vågade jag inte buda på någon av sakerna, eftersom jag mest var intresserad av två sextiotalslampor och ett fint litet stringbord och ville spara pengarna tills det var dags för dem att ropas ut. Vi orkade dock inte vänta på att allt annat skulle ropas ut först, så jag fick åka därifrån tomhänt. Tråkigt, men det känns inte som en omöjlighet att hitta liknande saker på Tradera, så jag överlever nog.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.