Om Josefin

Om ett gäng älskvärda brudar

Hej, hej.

Ursäkta frånvaron, men i fredags och lördags hade jag inte tid att skriva, och i dag hade det gått så många dagar sedan sist att jag inte visste vart jag skulle börja någonstans. Men jag ska göra ett försök till någon slags sammanfattning nu.

Fredag:

Hade sanslöst mycket att göra på jobbet från att jag kom på morgonen och fram till klockan fem. Kom hem, tryckte i mig en macka, beställde en taxi som jag sedan kastade mig in i för att åka och recensera Sissel Kyrtjeblublööööh. När jag satt i taxin på väg tillbaka till Haga trodde jag aldrig att jag skulle lyckas få ihop en recension ens, men efter en timmes tokskrivande kunde jag, klockan en minut över elva, ringa nattchef G. Falck som minsann hade fått texten.

Lördag:

Steg upp tio i sju och duschade och inväntade Camilla, som ramlade in i min lägenhet klockan åtta. Hon visade lite inspirationsbilder som hon hittat, och sedan valde vi kläder, smycken och hårblommor samt packade ner all rekvisita (kobratelefon, massa vinylskivor, en gammal radio och några femtiotalsmagasin). Därefter knallade vi, likt två packåsnor, till studion. Där spenderades många roliga timmar, och jag både tror och hoppas att åtminstone några av dem blev riktigt bra. Ska bli så sjukt spännande att se resultatet. Hon är så jäkla duktig, Camilla.

På kvällen kom Betty, Bibi, Becker och Ylva hem till mig för alkoholförtäring, flabb, tevetittning och allmänt förfesthängande. Helt plötsligt fick jag ett mess av min frisör tillika vän och kamrat Sarah, som undrade vad vi hade för planer för kvällen, och när jag bjöd in henne att hänga med oss tackade hon roligt, men lite oväntat, nog ja. När hon sedan kom erbjöd hon sig att fixa mitt hår, och det finns nog inget i den här världen jag tycker så mycket om som när någon fixar mitt hår helt frivilligt.

Efter en kort förfest som gick i rom och colans tecken tog vi taxi till O’learys och sedan drog vi vidare till Cover Club/Schlagerklubben, där vi oväntat nog tog oss in trots att vi ju i princip bara är barn. Det blev mycket dans, härjande och ståhej och jag hade hur roligt som helst, trots att mina fötter brände och var helt döda i slutet av kvällen.

Några bilder från kvällen på mig och mina härliga, snygga, roliga,
intelligenta, underbara, kramiga, spexiga och fantastiska tjejkompisar
som jag uppskattar så otroligt mycket och älskar mer än mest:

En kommentar

  1. Elin

    Haha jag är 1 år förbi åldersgränsen på cover club och har inte varit där än. När jag var yngre (höll på skriva ”när jag var ung”) trodde jag att jag skulle gå dit direkt jag fyllde 23 … Men på nåt vis fanns det viktigare saker den dagen, konstigt hur man blir när man blir äldre. 😉

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.