Hej, hej.

På söndag fyller jag tjugotvå bast. Jag har alltid varit barnsligt förtjust i att fylla år, men just nu känns det faktiskt inte alls så värst speciellt alls (hör och häpna, liksom). Har inte hunnit kontakta alla mina brudar än, men jag hoppas i alla fall att några av dem har tid att komma över för mat och öl på lördag. Sedan vill jag gå ut och härja lite. På söndag kommer mamma, Göran, min bror Martin och kanske hans tjej på middag. Inget märkvärdigt alls alltså, och det känns mest bara skönt. Ska förresten passa på att skaffa en ny mailadress till helgen. Kanske [email protected].

Tror att det blir lugnt i morgon, och det känns på sätt och vis lite tråkigt med tanke på hur mycket roligt som händer i stan. Vill till exempel väldigt gärna dra på Klubb Utkant’n, men skulle inte heller banga på att besöka Scharinska och kolla på Stefan Sundström. Lyssnar väl inte jättemycket på honom numera, men karl’n har skrivit så många fantastiska krönikor och jag tycker verkligen att han är världens skönaste lirare. När jag var femton år och besökte Stockholm med min dåvarande kille fick vi reda på att Sundström hade releasefest för sin krönikesamling Om mjölkens symbolvärde, och den tog vi oss in på. Sundström var själv med och ställde ut stolar till publiken och jag hjälpte till, och sedan spelade han i någon timme. Efter spelningen fick jag en trevlig pratstund, ett exemplar av boken och en fin liten teckning, och både Sundström och Johan Johansson (från KSMB, ni vet) sa att jag hade balla skor. Josefin, femton år, blev hur glad och lycklig som helst.