Hej, hej.

Har spenderat kvalitetstid med mig själv i kväll, och det har i vanlig ordning varit helt ljuvligt. Den enda utflykt jag gjort sedan jag kom hem från jobbet var till Systembolaget, eftersom Anton helt plötsligt ringde och frågade om jag ville åka med honom dit. Det blev ett gäng öl och en flaska Captain Morgan att bjuda mina kompisar på i morgon när jag ska ha min lilla födelsedagsfest. Tåpp’n.

Väl hemma tittade jag först på Let’s Dance en stund, och kom fram till att Gudrun Schyman har jävulskt läckra spiror. Sedan dansades det tango i programmet, och då tänkte jag på hur morsan brukade dansa tango med mig på vår långa hallmatta i vårt hus på Bärnstensvägen när jag var liten. Hon skriklallade fram en helt galen tangodänga och så dansade vi en mycket stel dans fram och tillbaka och fram och tillbaka tills jag skrek av skratt. På samma hallmatta, fast ett par år senare, brukade jag och mina kompisar leka modevisning till Paint it black med Rolling Stones. Den var så bra att gå snabbt till.

Klockan nio började ju hockeyn, och sedan dess har jag legat i soffan under duntäcket, druckit en folköl, nynnat på VM-låten från 1989 ("Å-käj! Nu tar vi dom, nu tar vi dom!" Ni vet.) och inte rört mig en millimeter (fast nu ljuger jag lite, för jag har faktiskt både hunnit tvätta och diska också). Nu ska jag läsa och gnida mig i sängen i stället för soffan. Det har i sanning varit en ypperlig fredagskväll.