Om Josefin

Om adjöken adjö

Hej, hej.

Det här blir troligtvis det sista jag skriver på ett par dagar, eftersom det bär av till London i morgon bitti och mitt mobilbloggande inte har fungerat de senaste två månaderna (inte ens webbutvecklare Chris kunde fixa det, och då är det fan allvarligt).

Dagen har varit bra, trots att jag var övertygad om att jag skulle dö under hela resan. Det blåste liksom crazy (Palle) kuling utomhus, så start och landning var lite lätt dödsångestframkallande. När jag kom fram och hade tagit flygbussen in till stan mötte Bella upp mig, och sedan gick vi och käkade innan vi drog hem till henne. Väl i lägenheten som hon lånar för tillfället drack vi varsin bärs och knallade sedan vidare till en fest hos världens skönaste kompisgäng som hon lärt känna under sin korta tid här. Det var fantastiskt trevligt, men jag var ändå vuxen nog att inse att det inte var en bra idé att gå ut på krogen, så jag vinkade av de andra på spårvagnen och hoppade av och knallade hem i stället.

Nu ska jag bara duscha, packa den lilla, lilla, lilla väskan jag ska ha med mig och sedan sova. Åtminstone fram till klockan två, för då måste jag ringa tösabiten nedan och se till så att hon lever.

 

Bye you guys!

 

 

2 kommentarer

  1. Karin

    Bon voyage! Kolla om det är sant att man kan köpa friterad snickers i England, och avlägg rapport när du är åter. Låter för bra för att vara sant.

  2. Ylva

    Hej mitt hjärtas lilja!
    Jag ringde uppenbarligen inte i fredags, vilket beror på att jag inte hade ditt nummer nån annanstans än i mobilen (som är hos pappa). Jag hoppas att London behandlar dig väl!

    Kramar från en mycket svettig Hong kong-besökare

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.