Jag har mått dåligt hela dagen. Faktiskt så dåligt att jag helt plötsligt var tvungen att kuta in på toaletten på jobbet och överraskningsspy för kung och fosterland. Det vore förresten väldigt intressant att räkna hur många gånger per år som jag kräks på jobbet, för det är fan onormalt ofta. Men jag orkar inte bry mig så värst mycket om det där. Man börjar ju alltid må bra igen till slut, liksom.

Nu har jag då sovit på soffan ett tag samt tittat på Beverly Hills 90201 och mår faktiskt lite bättre, och nyss var Bullen Bullensson – världens bästa och snällaste människa – förbi med skorpor och te som han köpt åt mig. Allt kommer bli bra.