Det plingade på dörren. Jag trodde att det var Bibi, drog handen genom höbalen på huvudet och kastade mig mot ytterdörren. När jag öppnade såg jag ingen människa, utan en soppa. Jag tackade Gud att jag hade byxor på mig, läste på påsen och kraxade fram ett tack som ekade i trapphuset.

Fy fasiken vilka snälla grannar jag har! Tack och tack!