Jag har någon slags tanke på att återgå till mitt superbloggande igen, och mjukstartar därför lite så här på morgonkvisten genom att bjuda på bilder av tant Josefjants välskapta lilla snuttibangbang Axel.

Roligare än så här blir det inte, för jag måste snurra upp håret och sedan cykla till jobbet. Kommer för övrigt se jävligt bra ut när chefen kommer på att anledningen till att jag kom typ tre minuter (alltså, jag gissar på att det kommer bli något sådant) för sent var på grund av att jag satt hemma och bloggade om min gosboll till brorson.