I går bokade jag biljetten och tog ledigt från jobbet, och nu sitter jag på bussen som ska ta mig till Gävle där jag ska hälsa på brorsan och Linda och sniffa på min gosigaste gosboll Axel. Resväskan är full av presenter, bussen är full av gubbar som pratar högt om trav och luktar spiskummin och ur mina lurar pumpar I wanna be where the boys are med The Runaways. Det är typ tre timmar kvar, och en av anledningarna till att jag står ut är för att Sebästian hela tiden underhåller mig med små sms. Han är allt bra snäll han. Snäll är även killen nedan (tror jag i alla fall, vi har ju aldrig träffats, så helt säker kan man ju aldrig vara) som jag snart, snart, snart ska få träffa.