I lördags knallade jag och Señor Basti fram längs Drottninggatan och var precis på väg in på Åhléns då en ung kille, som såg ut som någon slags tjugotals-tidningspojke i hängslen och gubbkepa, sträckte fram ett flygblad mot mig. Eftersom jag för det mesta tycker rätt synd om folk som står ute i flera timmar för att dela ut papperslappar som ingen vill ha, och eftersom killen typ såg ut som en nykläckt kyckling som kanske hade en egen indieklubb på Bonden Bar eller något, tog jag artigt emot ett och tänkte inte så mycket mer på det. Åtminstone inte förrän Señor Basti en halv sekund senare undrade vad fan jag höll på med, och jag tittade ner och såg att jag hade tagit emot ett flygblad från Sverigedemokraternas ungdomsförbund.

Rev det genast i två bitar, slängde bitarna i närmaste papperskorg och skämdes ihjäl. Sedan bestämde jag mig för att aldrig ta emot ett flygblad igen, och började riktigt bra genom att inte ens ta emot en rosa liten meny från en indisk restaurang i Gamla Stan.