Det är nästan kusligt hur historien upprepar sig. Jag och señor Basti befinner oss nämligen återigen hos morsan och Göran i Vännäz city, och ja, vi gör ungefär samma saker som vi alltid gör här. Som i går till exempel, då vi promenerade till affären och jag, i vanlig ordning, fick med mig det senaste numret av Minnenas Journal, och sedan satt framför kaminen och drack bärs och bläddrade med chipsflottiga fingrar samtidigt som Basti spenderade kvalitetstid med sin radiogrammofon ute i garaget.

I dag har Basti grejat vidare (ska visa lite senare hur duktig han har varit, tänkte jag), men har även haft tid att hjälpa mig med att måla min gamla tamburmajor (ett ord som, för övrigt, går superduper att använda som synonym när man pratar om det manliga könsorganet). Jag har även fått välja ut hästar med fina namn att spela på (Mr Hello Man och Sven Olof, till exempel), tagit tantlurar, ätit gott och bara hängt med morsan och Göran.

Vi får väl se om vi åker hem i kväll eller om det blir ännu en natt här ute på vischan. Har blivit en riktig käring som nästan aldrig är ute och festar längre, men dra mig baklänges på en liten vagnjäkel vad skönt och härligt det är.

Hej! från en brudjäkel i Görans
arméskjorta som snart ska börja kladda med färg.

Señor Basti har sågat, putsat och oljats sedan i går.

Tamburmajoren innan målning. Den ståtliga klädhängaren har jag förresten
fått av morsan, som i sin tur fått med sig den hem från en loppis.