Att jag inte bloggar så duktigt beror främst på tre saker:

1.       1. Det har varit dödens vecka arbetsmässigt, och många har ringt och skällt som om det inte fanns någon morgondag samtidigt som vi har varit väldigt lite folk på jobbet.

2.       2. Jag och señor Basti har inget internet hemma. Än.

3.       3. Hunden åt upp min läxa!!!

Egentligen har det dock inte hänt så himla mycket. Hemma har vi mest larvat oss och hojtat könsord medan vi spelat TV Superstars på PS3:an, käkat snarra (fantastiskt ord som jag nyligen börjat använda, känns så himla Tuggensele på något sätt), pysslat på lite i lägenheten samt legat och utvecklat elefanthud i sängen framför halvbra filmer.

Förra helgen var det dock lite mer röj. Då hyrde nämligen jag och señor Basti ett vrak och bilade ner till Gävle för att gå på sommarfest hemma hos min bror, svägerska och Gosboll, och hurrade samtidigt för att det gått ett år sedan den där fredagen (den trettonde) då vi var och minigolfade efter jobbet och kort därefter började vara med varandra ungefär dygnet runt. Under helgen hann jag även med äta massa god mat, skaka hand med sjuttio personer, titta på när andra drack Tequilia Slammers i sann åttiotalsanda samt leka med två härliga skånsk-franska barn, vilket resulterade i att jag rev upp slitsen och fick sand över hela ryggen på min bästa Stop Staring-klänning när jag åkte linbana med en av ungarna i knäet. Men det var fint och roligt och fantastiskt på alla sätt och vis i alla fall.

I skrivande stund är det typ tio minuter kvar av min näst sista arbetsdag på världens bästa Privatmarknad, som kommer avslutas grandiost med adjöken-bärs och hej då-mat på Båten. Dags att göra ett sista ryck här på kontoret alltså, tänker jag.