Häj, häj.

Dagens två intervjuer gick bra. Jag gruvar mig (nästan) alltid som fan innan, vilket är konstigt eftersom jag i nio fall av tio brukar känna mig helt lycklig och upprymd efteråt för att det varit så roligt och intressant. Nu återstår bara att skriva alltihop, och eftersom jag är typen som bara kan göra saker med kniven mot strupen har jag beslutat mig för att ägna kvällen åt att titta på någon film jag redan sett tio gånger, och sedan skriva hela morgondagen med en stressklump i magen och skicka in en minut innan deadline. Jag kommer ångra mig som fan i morgon så fort jag slår upp ögonen, men det ordnar sig alltid. Som allt annat.

Förutom de här två intervjuerna och alla förberedelser inför dem så har jag inte gjort så värst mycket mer än att slösurfa, glo på en massa skräp på televisionsapparaten och prata med Johanna i telefon. Anna och Robert kom förbi och tittade på min lägenhet och drack lite kaffe innan de skulle ut och käka inne i stan. Jag blev tillfrågad att följa med, men avböjde för att i stället avnjuta en gourmetmiddag bestående av två stekta ägg som sköljdes ner med ett glas päronsaft i hemmets stilla vrå. La dolce vita! Living the dream!

Att du skulle få ett sådant här flashigt liv som vuxen hade du väl aldrig kunna tro, va?