Det blev precis som jag hade föreställt mig det, vilken grej!

Först och främst hade jag ställt klockan på åtta, men ångesten svepte över mig likt en tsunami och jag snoozade i stället fram till klockan tio för att göra allt ännu värre. Sedan hade jag någon slags plan på att jag skulle skriva precis hela dagen i dag och bara dricka kaffe och vara lite sträng och sådär, men har redan råkat boka in en lunch med Maria i stan.

Vojne, vojne.