Jag har varit bortrest en vecka, kom hem till tom kyl och full kalender. Åkte därför under lunchen till Ica Maxi för att handla det nödvändigaste. Åter vid bilen upptäckte jag att bilnycklarna var borta. Borta! Fanns inte i fickorna, inte i handväskan (vände ut och in på den) och inte på marken runt bilen där jag letade länge och väl.

In på Ica, letade överallt där jag gått, kontaktade kundtjänst – men inga nycklar. Klart jag blev fundersam. Hade kanske någon stuckit ned handen i min ficka, tagit nycklarna? Vågade jag överhuvudtaget lämna den kvar på parkeringen?

Med god hjälp levererades reservnyckeln till mig och jag kunde sätta mig bakom ratten. Och då ser jag den! På vindrutan, precis på torkarbladen har någon vänlig själ lagt min bortslarvade bilnyckel. Den var snöig, så jag hade säkert tappat den på marken utanför bilen och någon har tagit upp den åt mig.

TACK du vänliga och omtänksamma människa som gjorde detta. Nu besparades jag oron för att någon skulle kunna ta min bil, och också besväret och kostnaden för ny nyckel.

Du gjorde en god gärning och min dag blev helt plötsligt mycket lättare!

Ligg före istället för efter! Med de ledorden i ryggen inledde företagaren Jan Boberg arbetet med att miljöcertifiera sitt företag Maskin och industriteknik i Rundvik, Nordmaling. En miljöcertifieringsprocess innebär en extra arbetsbörda för småföretagare. På kort sikt kanske något av en extra börda. Men på lång sikt en strategiskt viktig satsning. I fallet Maskin och industriteknik har miljösäkringen inneburit att varumärket stärkts och det har också bidragit till företagets utveckling.

Företagsidén är att arbeta med förebyggande underhåll på maskiner och inventarier för att kunden ska slippa en kostsam skada eller driftstopp. Ett bra underhållsarbete kan motverka kostsamma olyckor och driftstopp, något som är väldigt viktigt för de industrier som är kunder hos Maskin och industriteknik i Rundvik.  

Precis som så många andra företagare med framgång har Jan Boberg med personal sett till att bredda servicen gentemot kunderna. Hydraulik är fortfarande huvudinriktning i företaget, men på senare tid har Jan och hans anställda riktat in sig på att serva pallställ inom industrin och att erbjuda service på bland annat gräsklippare och motorsågar. Boende i Rundvik med omnejd vänder sig också ofta till butiken för råd och stöd, inköp och service.

Samtal med VD Jan Boberg

Att besöka länets företag är ett av de mest inspirerande och spännande inslagen i mitt uppdrag. För några dagar sedan gick resan till Nordmalings kommun, och byn Brattsbacka som ligger några kilometer från Nyåker.

I Brattsbacka ligger Lundgrens Hyvleri AB, ett familjeföretag som på många sätt är en framgångsaga. Som i så många fall startades verksamheten i början, nästan lite av en slump, när Rune Lundgren år 1973 lade grunden till företaget. Precis som så många andra entreprenörer så blev Rune och idén om ett hyvleri i Brattsbacka ifrågasatt av många. Idag har vi facit: det lokala företaget har vuxit till ett exportföretag som omsätter 100 miljoner kronor!

Idag drivs företaget av bröderna Stefan och Mikael Lundgren. De har systematiskt och steg för steg utvecklat ny och automatiserad teknik som tillsammans med fina råvaror kan erbjuda en mycket kostnadseffektiv produktion. Lundgrens klyver, hyvlar, kapar och förpackar på ett rationellt sätt men prutar aldrig på den jämna och höga kvalitén. Idag har företaget 12 anställda och kunder i bland annat Norge, Litauen och Korea. Färdigmålad och kvistren panel, tillverkad på granskog av högsta kvalitet, lockar nu så många kunder att det är en utmaning för företaget att hinna leverera. I februari månad slog Lundgrens dessutom rekord i omsättning.  En del av förklaringen är storsäljaren finsågad, vitmålad skeppspanel.

Lundgrens Hyvleri köper virke från flera leverantörer runt om i länet. Kvalitetskraven är höga, förhållandena i norra Sverige producerar ett slags virke som inte finns någon annanstans. Den norrländska furan och granen är exklusiv, i Litauen och Korea finns ingen motsvarighet, inte ens i södra Sverige.

Lundgrens Hyvleri är ett mönsterexempel på hur en driven entreprenör, som inte räds att ta risker, tar avstamp i sitt eget kunnande, och bygger upp ett exportföretag med världen som marknad. Och för Lundgrens Hyvleri, som för så många andra framgångsrika företag i vårt län, bygger framgången också på kunskap och en förmåga att ta vara på det som är unikt med de västerbottniska råvarorna.

Här står jag tillsammans med Mikael och Stefan Lundgren, ägare av Lundgrens Hyvleri.

Ofta talas det om globaliseringen som ett hot. Ett hot mot länets företag, ibland en bidragande orsak till att arbetsplatser och branscher försvinner.

Men lika viktigt (om inte mer) är att se de internationella marknaderna som en möjlighet. Tänk bara så många potentiella kunder ett företag från vårt län kan ha utanför vårt lands gränser!

 I Västerbotten finns många företag som erbjuder alldeles unika produkter, tjänster och evenemang. Här finns kunskap, produktion och inte minst många upplevelser och miljöer som attraherar människor från världens alla hörn.

 Under hösten har vi på Länsstyrelsen i ett särskilt projekt fattat beslut om att betala ut 1 192 000 kronor till småföretag i länet som vill söka sig mot en internationell marknad. Stödet, som kallas affärsutvecklingscheckar för internationalisering, är en metod för att ge de företag som vill nå ut till nya marknader, en extra stimulans att göra det. Tillväxtverket stod bakom initiativet och det var ett tillfälligt projekt som alltså inte längre finns, men som är väl värt att berätta om.

 Som småföretag klassas företag med 2-49 anställda. För att kunna ta del av stödet måste företaget omsätta minst 3 miljoner kronor per år och pengarna skulle användas till det som ofta kallas ”mjuka” investeringar. Med det menas till exempel tjänster, resekostnader (max 20 % av totala kostnader) och projektanställningar (som påbörjas efter beslut), det vill säga en ny kompetens i företaget.

 De organisationer som samarbetat om affärsutvecklingscheckarna är Almi Företagspartner, Business Sweden, Enterprise Europe Network (genom Uminova Innovation) Västerbottens Handelskammare, och Länsstyrelsen.

 Företagen som visade intresse för affärsutvecklingscheckarna lämnade först en intresseanmälan. Steg två, ett ovanligt grepp för myndigheter, var att låta företagarna presentera sin idé och affärsplan för ett så kallat draknäste, en panel. Några företag blev därefter rekommenderade att ansöka om stöd.

 Vi har fått väldigt fin respons från företagen i länet, och ser att de här affärsutvecklings-checkarna också har bidragit till att några företag i länet tagit ytterligare ett steg framåt. Mot en ny marknad – och i och med det en tryggare framtid både för företaget och de anställda.

 Så sammanfattningsvis: Affärsutvecklingscheckarna och upplägget med dem var ett tydligt resultat av ett lyckat samarbete mellan ett antal organisationer och myndigheter, och där resultatet innebär nya möjligheter för länets företag. 

Det finns ingenting som är så lätt att prata gott om – eller att få andra människor att se längtansfulla ut – som råvarorna och maten från Västerbotten. Fisken från fjällen, renen, viltet, bären … tunnbrödet som smälter i munnen, helst med västerbottensostsmör på! Det finns nog inget annat län som har så fantastisk mat att erbjuda sina invånare och gäster.

Då är det extra roligt att från Länsstyrelsen kunna medverka till att ett av länets företag kan växa och utvecklas. Vindelns Rökeri AB kommer att bygga ut och investera i både anläggning och maskiner, vilket gör att man kan öka sin produktion. På några års sikt räknar man med c:a 7 nya årsarbeten.

Det som är särskilt intressant att uppmärksamma är att produkterna som tillverkas görs på ett rent hantverksmässigt sätt, produkterna röks i vedeldade ugnar på samma sätt som för hundra år sedan.

Roligt för Vindeln med ett företag som expanderar och roligt för Västerbotten som matlän, när vi kan erbjuda Vindelnrökta produkter till ännu fler framöver.

Så här i slutet av året är det på sin plats att göra bokslut av olika slag. På Länsstyrelsen håller vi just nu på med att skriva vår årsredovisning. Det är inget litet dokument kan jag lova, men väl värt att lägga lite lästid på för den som är intresserad av vad vi egentligen sysslar med på denna statliga myndighet.

Nåväl, en av våra uppgifter handlar om regional tillväxt. Där kan vi bidra med olika former av stöd till företag.

Resultatet av de olika stöden under 2015 är glädjande, inte minst när det gäller arbetstillfällen.

• Investeringar som har gjorts med hjälp av stöd beräknas medföra cirka 319 nya sysselsättningstillfällen, varav 45 procent av dessa är beräknade att tillsättas av kvinnor.
• Totalt har 155 företag fått stöd för tillväxtskapande investeringar om sammanlagt 171 mnkr.
• Av de företag som beviljats regionala företagsstöd utgör andelen nyetablerade företag 38 procent.
• Andelen företag som erhållit stöd och, som leds av en kvinna, är 21 procent.
• Mest stöd, 14 mnkr, har gått till branschen Övrig tillverkning följt av 9,6 mnkr till turismnäringen och 9,6 mnkr kr till branschen Skog och trä.
• ·       Företagsstöd till forskning och utveckling samt innovation har lämnats till 29 företag med 13 mnkr.

Mer än 300 arbetstillfällen i Västerbotten. Det är glädjande, eller hur? Själv hade jag gärna sett att det var fler kvinnor som driver företag och som söker stöd, där finns fortfarande en del att göra. Men ju fler företagare det finns i länet, desto fler förebilder för andra, finns det. Och vi ska inte underskatta betydelsen av att fler ser möjligheterna med att starta och driva ett eget företag. Till nytta och glädje för sig själva, men framförallt för möjligheten till nya jobb för andra – och för många fina skattekronor som kan användas till den välfärd vi alla vill ha och behöver!

Avslutningsvis: Här är en länk för den som vill veta mer om de olika stöden.

Liten, men naggande god, är Bjurholm, denna Sveriges till folkmängden minsta kommun.  Fast med en ökning till 2 455 invånare börjar man så smått nafsa Sorsele (2 499 inv) i hälarna.

Bjurholm är känt för flera saker. Att man är Sveriges minsta kommun är förstås en. Nyåkers Pepparkakor en annan. Om man är golfare och finns i Västerbotten så pratar man om Bjurholms Golfbana – gjord för starka ben och goda nerver – men där finns många andra bra fritidsmöjligheter. Vad sägs om fina fiskevatten, 50 mil preparerade skoterleder, motionsspår och skidspår, rikt föreningsliv, musiker och konsthantverk? Bara att välja för den som söker aktiviteter.

Igår mötte jag kommunens företrädare och fick också möjlighet att göra några besök, på Effess Kläder och skor, på Amigo – boendet för ensamkommande flyktingbarn och på kablageföretaget Frekab. Det var en väldigt bra dag, med givande diskussioner med kommunens företrädare. Både om flyktingsituationen och de behov och möjligheter som nya kommuninvånare ger kombinerat med kommunens höga svansföring och lyckade resultat i relation med företagen i kommunen gav mersmak.

Om jag bodde i Bjurholm skulle jag vara extra stolt över några saker:

• I Socialstyrelsens ”Öppna jämförelser” ställs frågan angående äldreomsorg ”Brukar personalen bemöta dig på ett positivt sätt?” Snittet i Sverige på denna fråga är 97 %. Men Bjurholm slår alla rekord och får svaret att hela 100 % svarar ja på den frågan. Varenda en är nöjd!  Vilket fantastiskt resultat, grattis till er alla som jobbar inom äldreomsorgen i Bjurholm!
• Bjurholm leder länets företagsamhets-liga med en befolkningsandel på 18,4 % som räknas som företagsamma, dvs personer mellan 16-74 år som har F-skattsedel, är delägare i aktiva handelsbolag eller är VD eller styrelseledamot i ett aktiebolag.
• I Svenskt näringslivs företagsklimat-undersökning, ranking 2015 får Bjurholm näst högsta omdömet av samtliga kommuner i Sverige!

Självklart finns det utmaningar av olika slag i Bjurholm. Också Sveriges minsta kommun har samma regelverk att följa som landets största. Det är inte enkelt alla gånger. Därför är samarbetet inom den s k Umeåregionen både klok, bra och nödvändig.

Men det förtar inte det målinriktade arbete man har inom kommunen, som gör att man också når fram till sin devis, att vara Den lilla näringslivsanpassade kommunen med hög livskvalitet.

Och förresten: Den som ser programmet Bonde söker fru, har väl inte missat Älgfarmen, en turistdragare som ligger i Bjurholms kommun.

Bilden är från företaget Frekab, med företagarna Patrik och Kerstin Bergholm.

När jag berättar om Västerbotten och våra kommuner brukar jag göra jämförelser med landskapet Blekinge i södra Sverige. Ett landskap med flera kommuner och drygt 155 000 invånare. Till ytan är Blekinge 2 941 km2.

Jämför detta med Sorsele som jag besökte igår; gårdagens dagsnotering på invånare var 2 499 personer. Och ytan är hisnande 7 957 km2. Alltså – Sorsele är mer än 2,5 ggr så stort till ytan jämfört med hela landskapet Blekinge samtidigt som lilla Blekinge har 62 gånger fler människor.

Var och en förstår att detta ger alldeles speciella förutsättningar. Både i den kommunala organisationen och på andra sätt. Där möjligheterna finns i den fantastiska naturen, vidderna, höjderna, vattnen. Ljuset på sommartid, mörkret och kylan. Tystnaden. Den välsignade och av många så eftertraktade, som nästan inte finns att uppleva i många länder. Den finns i Sorsele.

Kommunen brottas förstås med utmaningar. Det är lätt att förstå problematiken med att driva en skola för fem elever, som man har i Ammarnäs. Men alternativet att skjutsa till Sorsele tätort är heller inte särskilt lyckat. Det skulle bli en daglig resa på 2 x 9 mil för barnen.

I många år har Sorsele utmärkt sig för sin generositet och öppenhet. Man har flera gånger varit Sverige-etta i insamlingen Världens barn. Och man ligger i Sverige-topp per person när det gäller mottagande av ensamkommande barn.

Sorsele utmärker sig också med annat. Inte minst inom turismen, kanske främst den som rör fiske. Jag hade bett om att få information om turismföretag och fick möta Ulrik Thuresson från Sorsele fiskecentrum och Peter Schmitt från Ammarnäs guidecentrum som tillsammans berättade om utvecklingen av fisketurismen i kommunen och de företag de själva driver.

Fisketurismen har vuxit stort, i stort sett handlar det om 6-7 000 fiskedygn per säsong för dem, berättade företagarna. En fantastisk utveckling, som hela kommunen har glädje av.

För hållbart fiske, i kombination med andra fina upplevelser i kommunen kan ge precis det intresse som behövs för att fortsättningsvis kunna erbjuda både bra boenden och service och locka ännu mer besökare till kommunen.

I lördags hade SLU sin största årliga fest, den s k Promotionshögtiden. Den gick av stapeln i Uppsala – på Ulltuna och senare på Uppsala slott. Nya doktorer fick motta bevisen på sin doktorsvärdighet: hatten eller lagerkransen, ringen och diplomet.

Man utsåg dessutom hedersdoktorer, något som kom vårt län till glädje. Fakulteten för skogsvetenskap utsåg en välbekant Västerbottensprofil till hedersdoktor, nämligen Hans Eliasson, vd och styrelseordförande för Cranab i Vindeln – och ledamot i Länsstyrelsens insynsråd.

Det var för min del väldigt roligt att få vara med på just den här speciella högtiden. Dels för att SLU fått en ny rektor, Peter Högberg som tidigare varit verksam på SLU i Umeå och dels för att få närvara när Hans Eliasson fick den ärofulla utmärkelsen.

Det är så stort, så högtidligt, så personligt ärofullt för den som får ett hedersdoktorat. Det är sannerligen inte vem som helst som blir hedersdoktor. Därför är det så extra roligt att en person som kommer från näringslivet och som bidrar till arbetstillfällen och utveckling i länet blir uppmärksammad.

Här nedan är fakultetens motivering:

Hans Eliasson, vd och styrelseordförande för Cranab AB och tidigare styrelseordförande för Skogstekniska klustret, har haft stor betydelse för fakulteten för skogsvetenskap, särskilt dess verksamhet och utveckling inom området skogsteknologi. Hans Eliasson har förtjänstfullt initierat och deltagit i samarbete mellan näringsliv och akademi. Han var en av de drivande bakom bildandet av Skogstekniska klustret, som i samarbete med forskare vid fakulteten för skogsvetenskap driver skogstekniskt process- och utvecklingsarbete, med fokus på hur framtidens skogsmaskiner ska utformas utifrån de behov som kan förväntas. Hans arbete, via klustret, har också medfört att fakulteten blivit synliggjord i flera nationella och internationella sammanhang (politiskt samt myndighets- och näringslivsmässigt). Han har varit ledamot av styrelsen för teknisk utveckling, STU, som hade till uppgift att samordna det statliga stödet till teknisk samt industriell forskning och utveckling. Han har varit styrelseledamot i Vinnova och är sedan år 2000 ledamot av Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien KSLA.

     
Foto: Magdalena Andersson             Foto: Henke Olofsson

Idag fick jag överlämna diplomet och gratulera Västerbottens ”Årets mentor”. Det var Sven-Axel Holm från Skellefteå som fick priset och det var hans adept Annika Jussila (företaget Hemtrevnad i Skellefteå) som nominerat honom till Almi. Stort grattis! Nu gäller det att hålla tummarna, så Sven-Axel också vinner det nationella priset och blir utsedd till årets mentor i hela Sverige!

Varför mentor?
Sverige behöver företag. Och företagare. Personer som har en idé. Som brinner för något. Som ibland vågar tänka lite utanför ramarna. Människor som vågar och vill. Det är såna som startar och driver företag. Ibland går det som på räls. Ibland inte alls. Och det ena företaget är inte det andra likt. En sybehörsaffär är inte detsamma som en restaurang eller en mekanisk verkstad.

Men det företag som går bra, kommer ibland att växa, anställa en eller 50 personer. Människor som får jobb och betalar skatt. Skatt som garanterar att vi får en bra skola, vägar och vård. Allt hänger ihop. Företag – jobb – skatt – välfärd.

Därför är det så viktigt att stödja och stötta företagen i Västerbotten. Och därför är det extra roligt att få vara delaktig och prisutdelare i Almis program med mentorer.

Vad är då en mentor?
Som så mycket annat kommer mentor från den grekiska mytologin. När Odysseus gav sig iväg i det Trojanska kriget utsåg han en beskyddare åt sin son, denne beskyddare hette Mentor. Han fick i uppdrag att vara lärare, rådgivare och vän åt sonen under den tid fadern var bortrest.

Mentor är idag ett begrepp som beskriver en person som med hjälp av sin erfarenhet och kunskap stödjer och agerar bollplank för någon – en adept.

När jag delade ut årets pris, sade jag inte bara grattis. Jag pratade också om vikten av fler och växande företag. Och att det kan vara guld värt för en företagare att ha en mentor till stöd och hjälp. Så alla de personer som ställer upp som mentorer för andra är värda vår beundran, de gör gott!

En mentor är inte
Förälder – Chef – Kollega – Närmaste vän – Problemlösare eller Projektledare!

Nej, en mentor är
Intresserad av adepten och dennes utveckling – Bra på att lyssna – Förtroendeingivande – Bra på att föra dialog – Prestigelös!

Så Grattis Sven-Axel Holm på Svennes Företagskonsult som fick detta fina betyg av din adept och som idag ärades alldeles extra!

Här är en länk om Almis mentorprogram för dig som är intresserad.