När jag träffar personer som inte vet så mycket om Västerbotten brukar jag berätta om Dorotea. Det är ett väldigt bra exempel på hur stort – och hur glest befolkat – vårt är. Dorotea kommun med sina 2 736 invånare är till ytan lika stort som hela länet Blekinge.

Vem som helst inser att där ligger det många utmaningar. Och självklart är det så.

 För Dorotea är en kommun som har lika stora krav på sig och ska följa lagar och förordningar lika mycket som exempelvis Malmö eller Stockholm. Inte lätt, alla gånger, men det bra är att många mindre (till befolkningen alltså) kommuner i Västerbotten därför ser till att arbeta tillsammans i en del frågor. En klok strategi och kanske t o m en överlevnadsfråga.

 Men Dorotea har inte bara utmaningar framför sig – där finns också fantastiska möjligheter och intressanta företag. Möjligheter? Ja, jag tänker förstås delvis på turismen. Dorotea kan ju erbjuda nästan allt för den aktiva turisten – från fiske i insjöar till skidåkning och vandringar. Men det finns annat också, man kan driva kreativa och framgångsrika företag på många sätt.

 Ett företag som jag haft förmånen att besöka ett par gånger är Datakompisen. Ett företag som har flest ungdomar anställda och som är en stor anledning till att Dorotea har Västerbottens läns lägsta ungdomsarbetslöshet! Ett annat är Dorotea Mekaniska, som tillverkar produkter för att rensa sjöar (vassklippning), muddring och oljesanering och som har en stor del av sin tillverkning på export.

Jag gillar alldeles särskilt en text på hemsidan:  ”Och när världen är vår marknad är Dorotea lika centralt som någon annan plats!”

Idag har jag varit med om invigningen av Västerbottens hållbarhetsvecka 2015, SEE-veckan. Vill du veta mer om den, så finns det en bra länk här: www.seevasterbotten.se

 Men jag fick också uppleva något annat. Jag fick sätta på mig en helt annan sorts glasögon än jag har normalt. En ganska stor apparat klämdes fast på huvud och framför ögonen på mig – sen fick jag vara med om en otrolig resa!

Med hjälp av en fenomenal virtual-reality-teknik befann jag mig helt plötsligt mitt inne i ett flyktingläger, Zaatari-lägret i Jordanien. Ett av världens största läger och hem åt 80 000 syriska flyktingar. Jag fick med hjälp av skärmen följa med en 12-årig flicka, där hon visade mig runt i lägret och också berättade om hur hon och hennes familj bor och lever. Det var som om jag hade varit där, tillsammans med henne.

Tekniken tog mig faktiskt dit. Till hennes läger. Till skolsalen, där hon och andra satt och pluggade. Till tältet, där hon åt sin måltid med sina föräldrar och småsyskon. Och till tristessen. Till de 100-tals, 1000-tals vita tält som stod i rad vid rad vid rad. Grus och sand emellan. Sedan nya rader. Inte ett enda träd. Ingen skugga. Ingenting annat än detta.  

Nog har jag, precis som alla andra av er, sett bilderna från flyktingläger. Jag VET hur det ser ut. Jag har träffat många som bott så, jag har läst, pratat och informerat mig. Men aldrig så påtagligt som med hjälp av denna 3D-upplevelse.

”Vi har bott här i ett och ett halvt år nu” sade 12-åringen i filmen. ”Jag tycker det räcker”      

De regionala företagsstöden som Länsstyrelsen hanterar är en viktig del av det regionala och nationella tillväxtarbetet. Syftet med dem är stimulera näringslivet i länet genom att främja investeringar, ökad sysselsättning och tillväxt.

Det går bra för InfoQB i Vilhelmina, som sysslar med dataservertjänster (det där som handlar om att förvara data i ”moln”). De kommer att investera c:a 3 miljoner i ny utrustning, och  idag har Länsstyrelsen beviljat stöd på c:a 1 mkr till detta.Ett annat företag som fått stöd den här veckan är Vallners Mekaniska i Lycksele, som beviljats stöd på drygt 400 000 tkr i ett så kallat Regionalt bidrag till företagsutveckling. Ett tredje företag som får stöd är Lanthandeln i Ormsjö, som får ett servicebidrag. Det ges från ett särskilt stöd som heter Kommersiell service, som har till syfte att ge särskilt stöd till landsbygden.

För egen del gläds jag åt att det finns både traditionella verkstadsföretag tillsammans med den senare tidens serverhalls-företag som utvecklas i vårt län! Och att lanthandlarna behöver värnas, är det väl ingen som tvekar om?!

Idag har jag för Länsstyrelsens räkning skrivit under beslut om investeringsstöd och investeringsbidrag på drygt 5 miljoner kronor till Häggströms Modehus i Lögdeå. Det är 25 % av själva kostnaden – den beräknade investeringen som företaget ska göra är på över 20 miljoner.

Så nu kommer det att hända mycket i Lögdeå – och Nordmalings kommun kan glädjas åt att det kommer att bli nya arbetstillfällen i kommunen. Företaget räknar i nuläget med c:a 10 ytterligare årsarbetstillfällen.

Planen är att fortsätta ha det befintliga modehuset, men också bygga ut och ha en lager- och webbverksamhet med kända varumärken.

Det händer mycket på en Länsstyrelse, både stort och smått, och min arbetsvecka ser aldrig likadan ut. Men det är klart att vissa dagar sticker ut lite mer än andra. Idag är en sån. För idag ska flera västerbottningar till kungliga slottet på middag.

Vi är bjudna på Sverigemiddag. Det är en ny sorts representationsmiddag som infördes år 2013 med anledning av att Kungen då suttit 40 år på tronen och har sedan fortsatt en gång per år. Gästerna, ca 200, består av länsrepresentanter plus Sveriges landshövdingar.

Så ikväll ska jag med make på bästa sätt representera Västerbotten tillsammans med

Konsthantverkarparet Doris och Sven-Åke Risfjell från Vilhelmina, företagare Josef och Carina Nygren från Lycksele och diabetesforskarna professorerna Helena och Thomas Edlund från Umeå.

Nordmaling – en möjligheternas kommun som har extremt gynnsamma förutsättningar, med sitt läge med 15 mil kust och två stora arbetsmarknadsområden (Ö-vik och Umeå) på pendlingsavstånd.
Där var jag på besök idag. Träffade kommunledningen för att få veta mer om vad som händer i kommunen och om kommunledningens tankar inför framtiden.
Företag i fokus
Det var intressant att se hur man bestämt sig för att arbeta strategiskt för att utveckla samarbetet med företagen på orten. Minst ett företagsbesök per vecka från kommunledningen kombineras med regelbundna företagsaktiviteter, kvällsträffar, och företagsfrukostar. Det är aktiviteter som ger mycket! Inte minst kunskap om vad företagen gör, vill och kan och vad de har för framtidstankar och behov. Och samtidigt är det ett nätverkande för företagen, att ses lite nu och då över en fika. Få info om aktuella frågor och byta några ord med varandra.
Idag finns det 1200 registrerade företag i Nordmaling, minst 700 av dem är att betrakta som verksamma och flera av dem rankas mycket bra i Svenskt Tillväxtindex.
Bland de expansiva och framgångsrika, fast kanske inte för allmänheten så välkända, nämndes Lundgrens hyvleri i Brattsbacka. Ett företag med en omsättning på 100 mkr och en betydande export bland annat till Korea. Jag ser fram mot att besöka dem vid lämpligt tillfälle.
Men visst finns också utmaningar. Bättre tillgång till bredband och köptrogna kunder lokalt är viktigt inte minst för de små företagen. Svårt med bostäder, kombinerat med svårigheter att bygga (för dyrt och för svårt eller omöjligt att låna) gör sitt till. Men nu är fler nya boenden/lägenheter på gång att byggas, snart kommer ett havsnära boende med 50 kooperativa hyreslägenheter; gå in på kommunens hemsida så finns det information om dem där.
Man ska inte heller underskatta effekten av att lyfta fram goda exempel. Därför har kommunen instiftat priser till de lokala företagen och infört en årlig företagsgala. Ifjol deltog 70 företagare. I höst är det dags igen. Den 13 november får Nordmalingsborna ta på sig galakläderna igen.

De bilder som kablas ut över världen, med överfulla båtar, lastbilar med människolast, drunknade barn som spolas upp på land är fruktansvärt plågsamma. Ingen borde få utsättas för det vi nu ser ske framför våra ögon.
Idag gör många gemensam aktion för att uppmärksamma flyktingsituationen, flera tidningar, SVT och många frivilligorganisationer gör sitt.
Som medmänniska kan vi var och en göra många olika saker. Den som har möjlighet kan bidra med pengar, den som har tid till förfogande kan kanske ställa upp som flyktingguide för någon som kommit hit, någon annan kan stödja och stötta på annat sätt.
Vad vi än gör – jag, du, vi – är det viktigaste att vi gör det vi kan.

Idag har jag haft äran att inviga Norrmejeriers nya, toppmoderna anläggning för bitning, rivning och förpackning av ost.  Investeringen på 190 miljoner kronor innebär många fördelar för företaget: ökad produktionskapacitet, bättre arbetsmiljö, kortare ledtider och mindre transporter.

För att ge en bild av hur en toppmodern ostproduktion går till kan jag berätta att osten skärs med ultraljud, som med 20 000 svängningar per minut, gör ultravassa snitt för att få maximalt antal bitar ur en hel ost.

De vanliga ostarna får nya förpackningar med ny design som synliggör de norrländska mjölkbönderna. Det är som ett sätt att locka oss konsumenter att välja just norrländska ostar i all konkurrens med andra ostar i hyllan. Det fungerar bra med mjölk – 8 av 10 av oss konsumenter i norra Sverige väljer mjölk från våra norra län – och därför gör man nu samma sak med osten!

Också Västerbottensosten får ny förpackning – det gamla brännmärket som sedan 1910 är en garant för högsta kvalitet återkommer. Jag gillar verkligen att det lyfts fram. Det ger en känsla av kontinuitet och borgar för bästa kvalitet.

Mjölk och mejeriprodukter är ett livsmedel som haft och har stor betydelse i vårt land. Men det har väl inte undgått någon, att det just nu är tufft. Ett europeiskt överskott av mjölk påverkar prisbilden ända hit till oss.

Den senaste tidens larm om böndernas situation med sjunkande ersättning för mjölken och att antalet mjölkbönder blir allt färre är bekymmersamt.

Jordbruket har en avgörande betydelse för länets, och Sveriges, utveckling. Böndernas näringsverksamheter ger oss livsmedel med hög kvalitet, och på köpet får vi attraktiva landskap. De bidrar också till arbetstillfällen och service. Varje mjölkbonde innebär cirka fem ytterligare arbetstillfällen lokalt till bygden.

Våra mjölkbönder behöver allt stöd de kan få. Det handlar om utveckling av näringen i stort och i synnerhet till den enskilda bondens verksamhet. Länsstyrelsen erbjuder stöd till enskilda företagare på landsbygden. Mjölkbönder kan söka stöd för exempelvis investeringar eller för utvecklad näringsverksamhet. Annat viktigt är service och bra infrastruktur.

Men viktigast av allt är trots allt att vi konsumenter köper produkterna. 

Under veckan har Länsstyrelsen arrangerat en konferens om Levande laxälvar. Den har handlat om restaurering av vattenmiljöer och klok förvaltning av fisk i våra vattendrag.

Själv minns jag väldigt väl hur man i min barndom flottade timmer på Klarälven i Värmland. Det var inget som sågs som negativt på något sätt. Möjligtvis farligt för människan. Men inte för miljön.

Just flottleder, vägtrummor och kraftverksdammar är några exempel på sådant som på många sätt varit till stor nytta för oss – men inte för miljön. Det man inte förstod då, är att det samtidigt blev stor negativ påverkan på fiskebeståndet. Här i Västerbotten i första hand på lax och öring.

Från Länsstyrelsens sida har vi länge arbetat med att stärka fiskbestånden i länets laxälvar. Det görs genom att återställa och underlätta för fisken att vandra uppströms, leka och sedan återvända.

Arbetet har gett mycket goda resultat, våra laxälvar visar en positiv utveckling med ökande antal uppvandrande laxar. Ett exempel: I Vindelälven var det ungefär 15 000 lekvandrande laxar under 2013, en stor skillnad mot de sämsta åren i början av 1990-talet – då man bara räknade ca 500 lekvandrande laxar.

Rekreation, friskvård och fisketurism

Något vi också diskuterat är möjligheter till utveckling med hjälp av fisketurism. Västerbotten är ett län där fiske är viktigt och omfattande. Visste ni att Västerbotten är det län som har flest älvar med naturliga bestånd av lax? Totalt finns 150 mil laxälv här i länet.

Vårt län är också rikt på andra fisk och fiskemöjligheter. Här finns 17 000 sjöar med storlek över 1 hektar. Dessutom kan vi erbjuda ett fantastiskt fjällfiske i Västerbottensfjällen med 40 000 sportfiskedagar i statens vatten varje år.

Och ja. Vi har kommit en bit på väg, men det finns fortfarande mycket kvar att göra. Inte minst med tanke på att det är närmare 1,6 miljoner svenskar som ägnar sig åt fritidsfiske varje år.

Enligt en undersökning som SCB gjort lägger fritidsfiskare över fem miljarder kronor på sin hobby. Årligen.  Nästan hälften, dvs. 2,3 miljarder läggs på kostnader för förbrukningsmaterial, alltså sådant som redskap, fiskekort, resor, fiskeguider, mat och logi.  Det är betydande summor. Pengar som skapar jobb, inte minst för besöksnäringen.

Och visst skulle mycket mer av dessa besök (och intäkter) kunna hamna i vårt län!

Så roligt att få dela med mig av det jag och andra på Länsstyrelsen arbetar med!

Min blogg kommer att bestå av både högt och lågt, det blir korta texter av nyhetskaraktär, varvat med lite längre reflekterande inslag. Det betyder att du som läsare en måndag kan mötas av en nyhet om ett investeringsstöd till en serverhall, för att några dagar senare mötas av mina reflektioner om strukturomvandlingen inom jordbruket eller kvinnors företagande.

Bloggen ska du läsa om du är samhällsintresserad och vill veta mer om hur en statlig myndighet, med en landshövding som myndighetschef och ansiktet utåt, arbetar tillsammans med andra för ett samhälle som utvecklas på ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart sätt.

Jag hoppas kunna bjuda på överraskningar från vår vardag, och är glad över att få chansen att visa ögonblicksbilder från händelser runt om i länet som vi från Länsstyrelsen är med och formar.

// Landshövding Magdalena Andersson