jobba natt är att dygnsrytmen blir helt skruvad.

En vanlig ledig dag kan jag somna vid 23, vakna 01 och vara pigg för att somna om vid 08 på morgonen. Det känns inte som att det är normalt någonstans.

Det stör mig inte så himla mycket förutom om jag har något viktigt inplanerat under dagen, vilket jag sällan eller aldrig har. De flesta av mina vänner har sådana där "normala" jobb. Dvs, de jobbar på dagen och sover på natten. Jag har hört att de flesta gör så. Konstigt.

Varför berättar jag detta för er just nu? Jo, jag sitter vaken 03:20. Jag kan inte skylla på att jag varit ute och rumlat runt, jag har inte barnen, jag jobbar inte. Jag är bara vaken.

Jag har läst. Sett film, messat med kompisar tills de hade det dåliga omdömet att somna (vilket jag finner väldigt dåligt, de borde agera goda vänner och vara vaken samtidigt som mig, ).

Mitt X säger att hans allergitabletter fungerar som sömnmedicin så jag funderar på om jag skall ta en liten sådan. Vilket känns ändå sjukare.

Ska inte en människa kunna sova utan att ta tabletter för det?

Kroppens naturliga klocka borde ju vara inställd på att man skall sova på natten och vara vaken på dagen.

Antagligen så har jag bara ett extremt lågt behov av sömn, vilket kan förklara en hel del om varför jag gillar att jobba natt. Det är irriterande ändå.

Enough med the fakking whining nu.

Roliga saker:

1) Jag har haft en bra påsk. Mycket god mat, fina, älskade vänner och hela min familj.

2) Jag får fortsätta jobba ända till 31/8. Den största stenen föll från min mage och landade lååååångt borta.

3) Det är söndag idag. Jag får läsa mina älskade bilagor i sängen.

4) Jag rider fortfarande på en våg, det skall jag vara tacksam för.

Lyssna på denna och njut lite.

Ha en fortsatt bra påskledighet.

HEJ!