…har kommit hem. Som den tonåring hon börjar bete sig som, så kastade hon i sig maten jag serverade,  jamade högljutt och ställde sig vid altandörren och stirrade uppfodrande på mig.

Som om hon ville säga " Nå, så släpp ut mig då"!

Jag, som den curlingmamma jag är till denna katt, släppte naturligtvis ut henne, under högljudda förmaningar som jag inte tror att hon lyssnar ett dugg på.

Skönt att hon ialla fall ville visa sitt vackra ansikte här ett litet tag i alla fall!