Misstänkt

Har börjat prenumerera på en ny tidning som heter Misstänkt.
Äntligen, tänkte jag, har jag hittat ’min’ tidning.

Min mamma har alltid prenumererat på veckotidningar typ, Hemmet Journal och Allers.

Aldrig Hänt i veckan eller andra skvallertidningar.
Kanske är det därför jag fortfarande är totalt ointresserad av hur det går för våra ’kändisar’ och känner mig ganka skeptisk till allt som står i dessa blaskor.

Hur som helst, så letade jag alltid först fram ’Veckans kriminal fall’ i mammas tidnigar.

Tycker det är faschinerande att läsa om hur kallblodiga människor det finns.
Och vilka otäcka saker vi kan göra mot varandra.
Skrämmande, som på film fast det har hänt i verkligheten.

Tänkte att nu ska jag minnsan få krypa ner i soffhörnet och läsa om riktiga ruskprickar.
Men känner mig inte helt nöjd med tidningen.

Visst tog dom upp några gamla fall. Flickan i resväskan t ex.

Men sen var där en massa andra artiklar också, typ, hur Sanna Bråding mår nu efter att hon blivit dömd till fängelse.
Har ju i och för sig alltid tyckt att hon inte riktigt känts äkta, vill så mycket och inte riktigt räckt till.
Och nu har jag ju fått en förklaring till det.

Hur killarna mår på ett behandlingshem för våldtäktsmän.
Vilket också är intressant läsning men kanske inte riktigt det jag är ute efter.

Men jag har bara hunnit få en tidning, måste ge den fler chanser.

Det bästa med detta nummer måste ändå vara:

12 VARNINGAR OM DU ÄR I KONTAKT MED EN ROMANSBEDRAGARE!

Tänker inte räkna upp alla men lovar att bryta kontakten om min nätdate skriver:

att han älskar mig, inom 24 timmar,
ber mig lämna ut bankuppgifter,
skicka gåvor,
säger att gud har sänt mig, och liknande.

Har ju inte tänkt nätdejta, men ifall jag kommer på att göra det nångång så kan jag alla fallgropar och känner mig trygg.

Bra tidning va?

Sen måste jag ju tala om att vi på vår arbetsplats har inte fått några semlor i dag.
Vi ska få i morgon…!

Tänk om dom förstod hur ont det gör i oss anställda. Tankarna snurrar, upprörda känslor på jobbet.
Bryr dom sig om oss, vad har vi gjort för fel?

Måste nog ljuga för mina grannar när jag kommer hem. Säga att jag fått en bulle ändå.
Alla får ju.
Det är ju ett så enkelt sätt att visa sina anställda lite uppskattning.

Och en fetonsdagsbulle kanske inte alls smakar lika gott som en fettisdagsbulle!

Kram och tack för mig.

Just det, glömde ju tala om hur det gick med raspeballarna.
Mycket goda, bättre än vanliga enligt min man, Jonas.