…sol!
Denna myggfria torsdag förmiddag har jag befunnit mig under min korkek (en stor björk). Tio kilo underbart mogna rödvinbär har plockats in under min väntan på gräventreprenören. Det är äntligen dags för nedgrävning av 900 meter jordvärmeslang i lägdan bakom huset. Vi har väntat sedan typ midsommar på att få installationen klar och det stående skämtet om att ”det blir väl inte förrän till älgjakten” har nu upphört att vara ett skämt. Vi rivstartar nämligen årets jakt på måndag morgon och att få tag på landsbygdens installatörer under förstveckan kan bli lite trixigt…
Favoritbjörk.
Verktyg som sedan länge är pensionerade.
Pannlugg…
En hembygd som numera är kommunens kvarnsten.
Lillbocken på väg till dagslegan efter att ha fyllt magen med renfoder.
Hackspetten kommer inte att ha fast telefoni…
Kan inte påpekas för många gånger…
I princip varje morgon när jag hämtar tidningen vid brevlådan får jag mig en ordentlig utskällning av en nötväcka. Endera sitter den i en av björkarna framför huset eller också nedanför landsvägen där vi har vår postlåda. I mina öron låter det som ett helt ursinnigt revirhävdande läte, men så fel kan den väl inte ha att jag väcker såna känslor hos den lille gynnaren. Nog har jag väl bantat ned mig en hel del nu, men än det är en bit kvar till tättingarnas nätta kroppshydda.
En vecka har gått sedan sommarsolståndet och det märks tydligt att året ännu en gång tumlat runt. Sommargetens kid skyls av den oslagna åkern nedanför Bolandet och min favoritbjörk på ängen bakom vårt hus vävs allt oftare in i skira kvällsdimmor vid sängdags.
Gomorron!
Senaste kommentarerna