Under den gångna hösten måste det ha hänt. Jag har vuxit färdigt. Det som nu återstår är att konsolidera de erfarenheter och lärdomar som lyckats haka sig fast i den halkiga miljön däruppe. Brottstycken av tankar och idéer som bitit sig kvar efter de senaste årens känslostormar har naturligtvis haft skäl för detta. Frågan är bara vad jag själv* ska göra med materialet. Det var tänkt att mina lediga fredagar skulle användas till att synkronisera hjärnan med resten av min sorgliga lekamen. Vad som blir resultatet av detta vet jag ännu inte, men högst upp på dagordningen står f.n. en avhandling/essä om riskerna med att låta nasarna invadera våra lärosäten.
Gomorron!

*Med jag själv avses kombinationen "kropp och själ". Än så länge hänger de tu inte ihop… 😉