SAAB. Högerregeringen och dess näringsministers sätt att hantera krisen i den svenska fordonsindustrin visar på samma arrogans som vi sett i hanteringen av a-kassan och senare i frågan om sjukförsäkringen.

Att frågan är allvarlig råder det inget tvivel om. SAAB berör 8000 jobb i fordonsindustrin och hos dess underleverantörer. Enligt tillväxtverket tillkommer 12000 jobb som indirekt påverkas i näringar indirekt beroende av bilindustrin.

De pengar detta kostar att hantera i form av arbetslöshet är en allvarlig sak. En annan handlar om frånfallet av skattemedel till välfärden som dessa människor betalar. Viktigast ändå att de personliga konsekvenser som uppstår i en miljö med 11 %-ig arbetslöshet och idag 35 lediga jobb att söka. För att inte tala om slaget mot det som brukar kallas viktiga svenska industrikluster vilket föder innovationer inom andra områden.

Det finns alltså åtskilliga skäl för att agera. Tror man att politik inte kan underlätta för marknaden att göra jobbet så hamnar man i dessa ideologiska låsningar. Att en (s)-regering hade haft kompetens, erfarenhet, nätverk och förmåga att hantera detta bättre råder det inget tvivel om.

THOMAS HARTMAN