Längre och tyngre fordon ute ur bilden?!

Jag är ju ingen större vurmare för de här stora och långa lastbilsekipagen som jag ju tidigare uttryckt. Jag ska inte närmare gå in på dessa orsaker, jag tror att jag skrivit fullt tillräckligt om det. Är det någon som missat varför så kan ni ta kontakt med mig så kan jag förklara närmare.

Jag träffade Lena Ek som snabbast i Karlstad under Centerstämman som varit under veckan. Tog upp frågan med Henne eftersom det var nämnt i stämmohandlingarna om ev. miljöfördelar med dessa ekipage. Hon försäkrade att det inte var aktuellt inom överskådlig framtid, eftersom det fanns alltför stort motstånd både inom och utanför våra gränser.

Dessutom sa hon -Största problemet är inte att bilarna är för små, det största problemet är att lastresurserna bara utnyttjas till i snitt 40%. De flesta bilar går halvtomma.

En sak till jag tog upp med henne var det här att timmerbilarna går förbi varandra på väg till sågverk och massaindustrier. Man tycker ju att i miljöcertifieringarnas förlovade land skulle det gå att samordna på något vis.

Då berättade hon att på en del ställen hade man börjat med att byta ihop virke med varandra för att hålla nere transportkostnaderna och utsläppen.

Det kunde ju vara något att tänka på för de som har hand om transporterna inom skogsbolagen.

3 kommentarer

  1. Pingback: Summering av Centerstämman | Mattias Larsson (c)

  2. Johan Granlund

    Hej Ronny,
    Tack för trevligt samtal ang högkapacitetslastbilar. Delar din uppfattning att dåliga vägar med smal skuldra/vägren, tvära feldoserade kurvor (sidolutning är felbyggd i förhållande till kurvradie och fart) samt gupp o andra ojämnheter kan vara en utmaning redan med 60 tons ekipage. Men det är inte heller effektivt att flytta gods med en uppsjö av ”små” lastbilar, jämfört med färre större lastbilar. Mötesolyckor, energiförbrukning, CO2 och andra emissioner sam vägslitage. Till nyckelfaktorerna hör lågt marktryck (fler axlar, CTI) och hög kvot nyttolast/dödvikt. Vägarna slits inte bara av godset, utan även av fordonens dödvikt. De ”små” 40-tons EU trailerdragarna är riktiga värstingar i negativa effekter. Länkar till artikel om detta: http://blogg.vectura.se/storre-lastbilar-klimatsmart-och-trafiksakrare/
    Vi hörs!
    Johan

  3. Johan Granlund

    Lena Ek säger att lastbilars kapacitet bara nyttjas till 40 %.
    Googla Fyllnadsgrad & Lastbil. Då hittas en mängd avhandlingar om hur fyllnadsgrad kan mätas. I stort sett inga åkerier mäter så som myndigheterna gör, dvs relaterat till maximal nyttolast i ton x körlängd; tonkm. Se t ex figur 2 i http://publications.lib.chalmers.se/records/fulltext/161831.pdf
    Lastar man skåpet helt fullt med lågdensitetsgods, t ex elektronik i frigolitpaket, så blir fyllnadsgraden usel pga låg nyttolastvikt.
    Det finns ett enkelt sätt att höja fyllnadsgraden mätt enligt myndighetsdefinition. Kör enbart gods med hög densitet, så som stål, jordmassor och rundvirke.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.