”Afrika i våra hjärtan” var temat på Folkhälsa och klinisk medicins institutionsdag idag. Professor och prefekt Ellinor Ädelroth har inbjudit Dr Davis Mukweges att föreläsa om detfortsatta våldet i Demokratiska republiken Kongo.
Dr Mukwege har genom sitt starka engagemang givit röst åt alla de hundratusentals kvinnor som de senaste 15 åren utsatts för de mest fruktansvärda terrorhandlingar i olika delar av Kongo. Som kirurg och gynekolog har han byggt upp ett sjukhus som varje år tar hand om och behandlar 3500 våldtagna kvinnor som dessutom fått sina underliv svårt sargade av gruppvåldtäkter, vapen och kemiska ämnen (typ frätskador från lut).Han har stått i FN:s generalförsamling, i USA-s kongress och i Europaparlamentet för att ta några exempel. Och han har vädjat om världssamfundets aktiva insatser för att sätta stopp för dessa terrorhandlingar. Trots att insikten om detta växer, är viljan att sätta stopp för detta brott mot mänskligheten fortsatt sval. Visserligen finns 20 000 FN-soldater i landet. Men det har i mycket liten utsträckning förändrat läget.
Kongo har en blodig modern historia. Ett samhälle med krigsherrar som använder terrorhandlingar för att få makt och för att kontrollera råvaror. Ett samhälle som inte förmått att demilitarisera av avväpna. Ett samhälle där rebeller fortsätter härja. Ett samhälle som inte kan upprätthålla lagar, utan där förövarna går straffria.
Och varje dag fortsätter detta. Allra intensivast i just de geografiska områden där de
värdefullaste och mest åtråvärda mineralerna finns: Guld, tantal, volfram. Just de dyrbara mineraler som världens allra modernaste teknologier ropar efter. Det är säkert därför som det kan fortsätta. De afrikanska kvinnornas värde värdesätts ej!
värdefullaste och mest åtråvärda mineralerna finns: Guld, tantal, volfram. Just de dyrbara mineraler som världens allra modernaste teknologier ropar efter. Det är säkert därför som det kan fortsätta. De afrikanska kvinnornas värde värdesätts ej! De 3 500 kvinnor/år som Dr Mukweges och medarbetare opererat med rekonstruktiv kirurgi under de senaste 3 åren hade 41% våldtagits och misshandlats svårt av rebeller eller armesoldater när kvinnorna arbetade på åkrar och 38% våldtagits i sina egna hem.
Dr Mukwege berättande om en stigande oro över att den typ av våldshandlingar mot kvinnor som soldater utövar smittar och tenderar bli ett allt vanligare våldsbeteende även bland civila män. Kvinnornas situation, oavsett om de är unga flickor eller åldrigar, blir därmed allt mer utsatt.
Han berättade också om att många kvinnor känner igen de män som våldtog. Men att de som har makten idag i många fall var de som våldtog igår och därför själva är rädda att drabbas om de lagför de som våldför idag. Därmed kan straffriheten fortsätta, medan de drabbade kvinnor som känt igen sina förövare, får fly och hamnar i ytterligare misär, fattigdom, sjukdom och hopplöshet.
Det var allt detta som Dr Mukwege talade idag på vår Institutionsdag. Om människovärde. Om allas ansvar. Men också om den stora betydelse internationell opinionsbildning har, även om det går alldeles för sakta.
Länge var det bara icke-socialistiska väljare som bytte parti, medan sossar satt nöjda och belåtna. 
Dagens Nyheter gjorde samtidigt ett långt söndagsreportage kring vintersimmet i Skellefteå. Inramat med stora blåtonade bilder beskrevs det hela som ett melankoliskt evenemang och ett utryck för den norrländska folksjälen. Några intervjuade höll med om det nordsvenska melankoli-snacket. Här redovisades framtidsplaner om melankoliska festivaler eller andra evenemang i vemodet tecken. Andan i DN-artikeln var precis det 08-synsätt som förstärker fördomar kring norrländsk tristess. 
Men i Ted Ströms text finns melankolin överallt: På Kvarken med is. I Ullevis dis. I Kiruna och i Visby hamn. I Stockholm city, i Malmö, vid Tjörnbron och på Marstrand. I Docksta, Österlen och Luleå. I DN-s söndagsbilaga var den enbart en lokal norrländsk företeelse….
Senaste kommentarerna