Många forskarmöten som jag deltagit under åren har präglats av att enskilda forskare redovisar sitt resultat i en tiominuterspresentation. Sen är det nästas tur. Och nästas. Den formen passar ibland.

Men det skulle inte alls passa vid INDEPTH-nätverkets möte i Accra, Ghana. Här är fokus på hur forskningsresultaten skulle kunna komma till nytta i miljöer där hälsoproblemen är som störst och resurserna som minst. Diskussionerna handlar om hur man skulle kan samarbeta mellan de 42 centra som ingår i nätverket, för bättre metoder och noggrannare undersökningar och hur man skulle kunna ställa de vetenskapliga frågorna på ett nytt sätt.

Årets INDEPTH-möte pågår i fyra dar. Dag Ett var den officiella. Med ministrar och högtidstal. Dag Två presenterade stora samarbetsstudier som genomförts under året och vissa fördjupade analyser. Idag, dag Tre, har konferensen delats upp i en rad arbetsgruppen med representanter för de 42 centra som ingår.

Och fokus varit framtiden:

– På åtgärder för att motverka de stora skillnader i spädbarnsdödlighet som gårdagens studier visade på.

– På hur man ska jobba tillsammans för att redovisa hälsokonsekvenser av klimatförändringar, så att hälsokonsekvenserna hamnar på dagordningen vid höstens klimatmöte i Mexiko.

– På hur forskningen kan övertyga de politiska ledarna i respektive land om de sociala villkorens centrala roll för hälsoutvecklingen.

Vi från Umeå universitet försöker ge stöd och bidra med vår kompetens. Men låg- och medelinkomstländerna sätter upp dagordningen. Dess representanter avgör vår roll. Men här finns inget motsatsförhållande. Mina medarbetare från Epidemiologi och Global Hälsa har en unik kompetens i dessa frågor. Den är välkänd internationellt och efterfrågas starkt av våra samarbetspartners.

På samma sätt som forskningsanslagen i Sverige fördelas i tuff konkurrens mellan de bästa forskargrupperna, är det kvalitet och kreativa idéer som belönas också av det internationella forskarfinansieringssamhället.

Därför har dag Tre ägnats åt att diskutera nya forskningsinitiativ. En ansökan, som Umeå-forskaren Yulia Blomstedt fått förtroendet att leda förberedelserna av, handlar om att bygga/stärka ”kapacitet” för forskning kring hur sociala villkor bestämmer befolkningens hälsoläge. En annan, där Harvard-professorn Lisa Berkman (bilden) har motsvarande ’förtroendeuppdrag’, handlar bl.a om jämförande studie av äldres hälsovillkor, inte minst ifråga om kognitiva funktioner (typ minne), i olika miljöer i Asien och Afrika.

Konkurrensen är som sagt stenhård. Men de som är huvudfinansiärer i det internationella forskarsamhället är, som väl är, angelägna om att inte bara ge stöd åt forskningens kvalitet utan också dess relevans för samtiden. Det ingen tvekan om att de kommande INDEPTH-ansökningarna har goda möjligheter att uppfylla högt ställda krav!

Epidemiologi och Global Hälsa är en av Umeå universitets starkaste forskningsmiljöer. Vår enhet består av ungefär 50 seniora forskare, lärare och administratörer. Vi har ca 50 doktorander varav 2/3 kommer från låg- och medelinkomstländer. Dessutom finns Umeå International School of Public Health vid vår enhet där ca 90 studenter läser masterprogrammet i folkhälsovetenskap. Mastersstudenterna kommer nästan uteslutande från låg- och medelinkomstländer.

Vår enhet är universitetets mest internationella. Mina medarbetare har i två decennier medverkat i uppbyggnaden av den internationella folkhälsoforskningen. Professor Stig Wall, min företrädare som enhetschef, är nestor i detta sammanhang. Stig Wall är idag svenskt epidemiologisk forsknings mest erfarna profil och långt mer känd internationellt än i Västerbotten.

På bilden Umeåforskarna professor Stig Wall, professor Ellinor Ädelroth, jag och på raden bakom research manager Karl-Erik Renhorn och forskare Yulia Blomstedt.

En av de viktiga utmaningarna som Stig Wall och hans internationella kollegor har tagit sig an, är att belysa hälsoläge och hälsovillkor i världens låginkomstländer. Det vi i rika länder betraktar som självklart, exempelvis folkräkning och goda bilder över hälsoläget i befolkningen, är i låginkomstländer sällsynt. De flesta föds, lever och dör där ”oräknade”. Epidemiologins kärna är att belysa hälsoläget i befolkningen. Det förutsätter att individerna räknas, beskrivs och följs över tiden. Det Stig Wall och hans kollegor gjort de senaste decennierna är att medverka till uppbyggnaden av regionala ”centra” (var och en med ca 100 000 invånare) i låg- och medelinkomstländer, där hälsoförhållanden och demografi systematiskt studeras. Nu finns 42 sådana centra organiserade inom det internationella nätverket INDEPTH.

INDEPTH’s årliga kongress öppnades idag i Accra, Ghana. Inledningstalare var Ghanas minister för miljö, vetenskap och teknologi, Sherry Ayittey. I ett engagerat tal beskrev hon hur hälsovillkor och livsförutsättningar i Ghana är beroende såväl av kloka hälsopolitiska åtgärder, typ mödrahälsovård och vaccinationsprogram, som av ekologiskt tänkande och nya teknologiska lösningar. Generaldirektören för folkhälsan i Ghana, Elias Sory, redovisade för sin del den stora betydelse som INDEPTH’s regionala centra har för utvecklingen av landets hälsopolitik.

Generaldirektör Elias Sory, Ghanas minister för miljö, vetenskap och teknologi Sherry Ayittey, Dr Osman Sankoh, INDEPTH’s VD samt Dr Seth Owusu-Agyei, INDEPTH’s ordförande.

För Umeå universitet är INDEPTH en av de stora internationella kontaktytorna. Vi ger stöd åt och deltar aktivt i den viktiga forskning som pågår. Och vi möter stark uppskattning och upplever stor respons, både personligt och professionellt, i mötet med forskare från våra samarbetspartners.

I morgon tisdag, presenteras den senaste globala studien, ’Growing older in Africa and Asia’. Här har Umeåforskare spelat en nyckelroll. Mer om det i morgon.