Bäst i landet!

Av , , 6 kommentarer 26

Vissa dagar känns särskilt bra.

Idag redovisade Högskoleverket sin kvalitetsgranskning av folkhälsoutbildningarna i landet. Beskedet var entydigt: Umeås mastersutbildning är bäst i Sverige. Eller som det uttrycktes i dagens pressmeddelande från HSV: Den enda masterutbildningen som fick betyget ”Mycket hög kvalitet”.

Toppbetyget är ett kvitto på att det arbete som lärare, studenter och administratörer vid Epidemiologi och global hälsa lagt ner på att skapa ett högkvalitativt utbildningsprogram inte bara klarar konkurrensen med andra lärosäten, utan dessutom är ”bäst i test”.

Alla som utsätts för en kvalitetsgranskning vet hur nervöst det är att stå inför skranket. Är vi tillräckligt bra? Håller vi måttet?

Att kvalitetsgranskas innebär att man ska leverera in en massa underlag till Högskoleverket. Det tar tid, det kräver analyser, det handlar om att besvara en rad frågor som myndigheten ställer. Dessutom delta i utfrågningar, där oron alltid finns om att man förbisett viktiga aspekter.

I morse kom så betyget. HSV säjer att Umeås mastersutbildning uppfyller både högt ställda kunskapsmål, ger fördjupad insikt både i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete och i att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information. Dessutom visar studenterna förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar. Man kan planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen och dessutom utvärdera detta arbete. Och har en mycket bred orientering inom profilområdet global hälsa. Inte illa……

Under det gångna läsåret hade vi 60 studenter från 27 länder, främst låg- och medelinkomstländer. De studieavgifter som infördes hösten 2011 för studenter från länder utanför EU/EES, har inneburit ett hot mot hela vår mastersutbildning.

Nu kan Umeå universitet använda Högskoleverkets betyg som ett led i marknadsföringen. Det blir lättare att motivera toppstudenterna att söka sig vidare från storstäderna upp till Umeå.

Vissa dagar känns extra bra!

Millenniemål

Av , , Bli först att kommentera 16

   År 2000 lovade 189 FN-länder stärkta insatser för att befria människor från farsoter och extrem fattigdom. Löftet blev till de åtta Millenniemål som skall uppnås senast 2015.

   Är nu i Jogjakarta för att diskutera om Indonesien kommer att lyckas. Vi tittar på Mål 4 (om reducerad barndödlighet), Mål 5 (om kvinnors hälsa) och Mål 6 (om infektionssjukdomar som Tb, HIV, malaria). SIDA finansierar och vi jobbar i samarbete med KI, Uppsala och Göteborgs universitet. Umeå granskar läget i Indonesien. De andra gör samma sak i Kina, Indien och Vietnam.

   FN-målen kritiseras för är att regeringar satsar på de stora (väljar)grupperna, men struntar i minoriteter. Debatten handlar om ”equity”, dvs rättvisa eller rättfärdighet: Det räcker inte att länder i medeltal når målen. Det är också viktigt att alla grupper hänger med i uppgången och helst att läget förbättras mest för de mest utsatta. Mötena här visar att både regeringar och ”donatorern” (t.ex. US Aid) prioriterar det ger mest utväxling för satsade slantar.   

   Det är stora skillnader både mellan och inom de 33 indonesiska provinserna. Målen ligger långt mer avlägsna för fattiga, landsbygdsbor, de som bor på öarna långt bort från Java och etniska minoriteter, för att ta några exempel. På ön Java bor 135 av Indonesiens 237 miljoner invånare. Det var också Java som fick störst uppmärksamhet i de presentationer som ministeriets företrädare gjorde kring insatser mot barna- och mödradödlighet.      

   Indonesien är imponerande rikt på hälsodata. Det uppdrag vi som forskare vid Epidemiologi och Global (EGH) hälsa åtagit oss ställer krav på avancerade analyser. Inte minst för att vaska fram data som speglar läget för minoritetsgrupper eller geografiskt missgynnade. Docent Nawi Ng, EGH, leder arbetet för vår del (bilden).

Medan Health Ministry analyserar och helst verkar vilja redovisa medelvärden, tittar vi på spridning. Vid nästa möte kan detta bli en intressant kontrast till den officiella rapporteringen.

Sen är frågan om SIDA-projektets analyser kommer att påverka Indonesiens, Kinas, Indiens och Vietnams arbete med Milleniemålen. Frågan lever dock och blir säkert föremål för livliga diskussioner när FN-länderna ska diskutera hur Milleniemålen ska formuleras för perioder efter 2015. 

Fettberikad bland-diet

Av , , Bli först att kommentera 17


   Svensk Livsmedelhandel rapporterar att svensken köper mer av farligare fett samtidigt som sockerkonsumtionen är fortsatt hög. ”Utvecklingen går i fel riktning” säjer dess VD Thomas Svaton. Det som hänt är att svenska folket lyssnat till en kör av locktoner om välsignelsen av att äta mer fett. Men man verkat ha missat det finstilta. Därför äter man massor med fett, samtidigt som man fortsätter med sina gamla vanor.

   Förändringen kanske lättast illustreras i Västerbotten. Där finns unika hälsodata över de senaste 20 åren. Min kollega Margareta Norberg och jag har tidigare i vår reflekterat över de senaste årens fettberikning. Till skillnad från många andra, har vi utmärkta aktuella data att utgå ifrån.

   I mer än 20 år har nämligen primärvården inbjudit länsborna till Västerbottens Hälsoundersökningar (VHU) när man fyller 40, 50 och 60 år. I hälsoundersökningen ingår hälsosamtal med en speciellt utbildad distriktssköterska. Västerbottningarnas intresse för hälsofrågor växer. Under 2011 deltog 73% av inbjudna och hittills har mer än 100 000 Västerbottningar deltagit!

   VHU är unikt i Sverige och i världen. På andra håll får man betala dyrt för en hälsoundersökning. I Västerbotten bjuder landstinget in befolkningen att delta.Hälsosamtalet ger möjlighet att för varje individ bedöma vad som kan öka risken för bl.a. hjärtinfarkter, slaganfall och diabetes och hur detta samspelar med och påverkas av levnadsvanorna. Möjligheter och motivation till fysisk aktivitet, måttligt alkoholintag och rökfrihet diskuteras. Knappast kontroversiellt – men mycket angeläget. Samtalet handlar också om matvanor. Mat, matvanor och hälsa hör samman. VHU-s hälsosamtal bygger på Livsmedelsverkets rekommendationer och det man äter ska vara balanserat så att man gör av med den energi man stoppar in.

   VHU speglar individens egen hälsoprofil. Men VHU speglar också hälsoläget bland alla medelålders. När VHU började i Norsjö 1985 hade Västerbotten landets högsta dödlighet i hjärt-kärlsjukdomar. Sen dess har hjärt-kärlsjukdomarna kraftigt minskat samtidigt som medellivslängden ökat. Även om liknande mönster ses i övriga landet, har nedgången i Västerbotten i hjärtkärlsjukdomar varit mer markant. Från att ha varit ”sämst i klassen” har länet under senare år kommit ner under riksgenomsnittet i VHU-åldrarna.

   Sjunkande kolesterolvärden och minskande rökning har starkt bidragit till nedgången. Nedgången skedde samtidigt som allt fler drog på sig övervikt eller fetma, här precis som i världen i övrigt. Denna viktökning i VHU-befolkningen avplanade dock 2002-2007. De senaste årens VHU-resultat visar dock på ett nytt och mindre hälsosamt mönster:

• Den nedgående trenden i kolesterol har under senaste åren åter vänt uppåt, hos både män och kvinnor, oavsett utbildningsnivå.
• Det ”onda kolesterolet” (LDL) ökar samtidigt som det ”goda kolesterolet” (HDL) minskar – en riskfylld utveckling.
• Den avplanande trenden när det gäller vikt har nu åter övergått till tydlig viktökning.
• VHU-s matenkät visar att fettkonsumtionen ökat de senaste åren – helt i överensstämmelse med försäljningsstatistiken från livsmedelshandeln.

   Vår slutsats är att en ”klimatförändring” inträffat i Sverige i synen på hälsoeffekter av högt fettintag. Bara på några år har den fått genomslag också i västerbottningarnas matvanor. Problemet är nog inte den mindre grupp som konsekvent följer en ny regim. Problemet är alla de följeslagare som "shoppar runt". Återigen stoppar man i sig mer energi än man förbrukar, därav viktökningen. Då blodfetterna samtidigt försämrats ökar risken för återfall i ett mönster som förknippas med åderförkalkningssjukdomarna, främst hjärtinfarkt och slaganfall, men även med många andra sjukdomar.

   Det som pågår är ett storskaligt experiment. Utifrån distriktssköterskornas tolkningar avhälsosamtalen har allt fler deltagare uppfattningen att de hälsosamma matvanor som VHU förordar utan vidare kan kompletteras med ett rejält ökat intag av mättat fett. Vår tolkning är att det som nu avläses i VHU-statistiken är resultatet av en ny ”bland-diet”: Kolhydraterna fortsätter var primär energikälla samtidigt som fettintaget ökar, blodfetterna försämras och vikten tilltar. Kommande utvärderingar ger besked om de mer långsiktiga konsekvenserna.

   Vad är då ett bättre alternativ? Det vi idag vet är att den som kombinerar ett fysiskt aktivt liv med stort intag av grönsaker, rotsaker, frukt, baljväxter, fullkornsprodukter, fisk, skaldjur, vegetabiliska oljor och magert kött inklusive fågel, och som också minskar saltintaget och minimerar sötsaker i alla former, främjar sin hälsa på gedigen vetenskaplig grund (de nya kostråden).

   Det är bra att Livsmedelsbranschen höjer ett varningen finger.

Global Peak på Universitetet

Av , , 4 kommentarer 20

 Den senaste veckan peakade Epidemiologi och Global hälsa rejält, en av universitetets starka miljöer.

I ONSDAGS Graduation Ceremoni, dvs examen för det internationella masterprogram. Ett 50-tal studenter satte punkt för sina studier (även om det för en del återstår en Masteruppsatsen är slutjusterad och godkänd. Och även om en och annan har en tenta kvar). Glädjen och stoltheten var inte att ta miste på, även om separationsoron också kändes. Huvuddelen har läst tvåårigt program. Några färre det ettåriga programmet. Glädjen över att läst i Umeå var översvallande. Som bekant rankade de utländska studenterna i landet nyligen Umeå universitet som den mest attraktiva studiemiljön i Sverige.

En av masterstudenterna berättade att hon kom till Umeå i tron att det är en isolerad plats. Men insåg snart att nästan hela världen var närvarande vid Umeå International School of Public Health: Studenter från 35 olika länder, många gäster, utländska lärare. En spännande mix av kunskap, erfarenheter, kulturella uttryck, språk, politiska synsätt och levnadsvillkor: ”Umeåmiljön är global”.

Kurskortet från det ettåriga programmets examensdag visar på mångfald. Även om lärarraden längst bak är påtagligt europeisk.

I TORDAGS kom besked om totalt nära 5 nya miljoner till vår verksamhet. SIDA biföll tre ansökningar från några av forskningsmiljöns erfarna forskare:
• Klimatforskare Maria Nilsson och hennes 3 kollegor fick pengar för att arbeta med klimatförändringar och hälsokonsekvenser i samarbete med forskare i Indonesien.
• Senior professor Stig Wall fick pengar för att tillsammans med Karolinska Institutet ska sätta fokus på både kroniska sjukdomar och klimatrelaterade hälsoförändringar
• Docent Nawi Ng fick pengar för att med kollegor utveckla samarbeten kring förebyggande av hjärtkärlsjukdomar i Indien.

I FREDAGS hade vi dubbeldisputation. Två unga vietnamesiska hjärtläkare, Son och Quang, försvarade sina avhandlingar. I vardagslag opererar de kranskärl på hjärtkliniken i Hanoi. Men de tyckte att vården måste ha större ambitioner än att behandla redan sjuka.

Därför har de under drygt 4 år gjort stora befolkningsstudier inriktade på att förebygga hjärtinfarkter och slaganfall. Man har bl.a tittat på de unika erfarenheterna från Västerbottens Hälsoundersökningarna och sedan anpassat det som varit användbart till vietnamesiska förhållanden. Sammantaget bildar deras studier ny grund gör en nationell hjärtkärlsjukdomsförebyggande plan i Vietnam! Det är en alldeles särskild glädje för en forskningsinstitution när doktorander försvara viktiga avhandlingar med bravur! På bilderna är Son uppe till höger och Quang till vänster.

I LÖRDAGS var universitetets vårfest. Två av Epidemiologens nya doktorer promoverades, Ann Sörlin och Le Van Hoi. Och dessutom fick en av våra medarbetare, universitetslektor Joacim Rocklöv, Umeå kommuns fina vetenskapliga pris 2012 för sin forskning kring klimatförändringar och hälsa i ett globalt perspektiv.

På bilden är Joacim överst till vänster, Hoi är därunder och Ann till höger.

Det var en förmån att få vara med på universitetets vårfest 2012 och fira efter en sån vecka. Natten blev kort, då söndagsmorgonens fakirplan inte anpassade sin avgång till festen. Men jag kom iväg till Indonesien och i afton börjar diskussionen med forskarkollegor och politiska beslutsfattare kring ett pågående forskningssamarbete för att utvärdera har långt man kommit med FN:s milleniemål i Indonesien.
 


 

4 kommentarer
Etiketter: