Utan vinster blir det ingen välfärd

Av , , 1 kommentar 36

 

En av Skelleftås mest aktiva och respekterade företagare, Mats Lövgren, en av ägarna till bland annat Megaron AB, ger sig in i debatten om vinsternas vara eller inte vara. Hans argument är verkligen värda att lyssna till, De har ett djup och en tyngd långt bort från opportunisternas:    
 
"En kall vinterdag i december 1924 hittades rent guld i en borrkärna i Boliden. 1929 köpte Ivar Kreuger 90 procent av verksamheten och satte sin prägel på bolaget. 1930 stod smältverket vid kusten klart. 1935 jobbade 2 500 personer i bolaget – i en industri som tidigare varit okänd i dessa trakter.
 
Var det chans till vinst som gjorde att investeringen kom till stånd och att Skellefteå kunde blomstra?
 
Fanns vinstintresset med när Alimak, Skega, Futurum med flera bildades?
 
Det finns många exempel i Skelleftebygden – och utvecklingen fortsätter. Nya affärs- och produktidéer föds och frodas. Ibland är hopp om vinst en stor drivkraft – ibland är den liten. Men den finns alltid med.
 
De företag jag nämnt, och många andra, har skapat den välfärd vi har i dag. Utan dessa hade vi haft en välfärd på Nordkorea eller Kubas nivå, där vinstintresset effektivt eliminerats.
 
I dag förs en debatt om vinst i välfärden som helt bortser från denna bakgrund. Vi hör uttalanden som: ”Skatt ska inte gå till vinst i vård och omsorg”, ”En plundring av välfärden pågår”, och så vidare. Vinst skulle vara endast av ondo och stora pengar ”försvinner i ägarnas fickor”.
 
Fakta är att vinstmarginalen är 5–15 procent i välskötta bolag. Företag som John Bauer och Attendo Care ligger inom den lägre delen av det spannet. Av vinsten går 28 procent i bolagsskatt till staten. Merparten av det som återstår går till utveckling av verksamheten. Om utdelning sker till ägarna så betalar de 20–55 procent till i skatt på utdelningen. Om ägarna använder pengarna till konsumtion i Sverige går upp emot en tredjedel till moms och punktskatter.
 
Återstår gör endast den berömda svenska avundsjukan. De som tänker efter förstår nog att kreativare lösningar och effektivare processer mer än väl kompenserar för en gjord vinstutdelning.
 
Vi står inför stora utmaningar inom vård och omsorg, konstateras i den omvärldsanalys som Skellefteå kommun gjort. Att inte ta tillvara den sporre, som lite vinst kan ge, för att lösa dessa utmaningar vore ett tragiskt och historiskt misstag. Vi borde tvärtom se till att locka företagsamma och kreativa personer att ägna sig åt denna typ av tjänsteföretag.
 
Att inte göra det i Skellefteå kan visa sig bli en förlust större än när Karl Edvard Lundström 1931 drog till Filipstad med Wasabröd.
 
Carema, som efter diverse skandaler utgör hatobjekt nummer ett i branschen, har drabbats genom uppsagda kontrakt och skadat varumärke. Vi kanske skulle vilja att straffet var hårdare, men när samma sak händer i kommunal regi blir det ingen påföljd alls – nu senast på Torsiliahemmet i Eskilstuna. Självkritik är inte lätt. När det samhällsägda bolaget SOS Alarm inte skickar ambulans till nödställda blir det heller ingen påföljd. Att ersätta vinstintresse med ointresse gagnar ingen.
 
Ge oss chansen att skapa en Skelleftemodell för en bra omvårdnad som kan gå på ”export” till nödställda kommuner i Sverige. Och som kan få Skellefteå att växa igen."
 
Så långt Mats Lövgren. Tänkvärt och synnerligen välformulerat!
1 kommentar
Etiketter: , ,

Förfärligt, säjer Holmlund

Av , , 2 kommentarer 58
 
Centerpartiet verkar inte lämna socialdemokraternas kommunalråd Lennart Holmlund någon levandes ro.
 
Det senaste han hakat upp sig på är att Centerpartiets förslag att skapa ekonomiska frizoner i Inlandet. Idén är att ge specifika skattelättnader i områden med stark utvecklingspotential för att de ska kunna utvecklas ytterligare och ge spin off i en hel region.
 
Vid en presskonferens häromveckan berättade riksdagsledamot Helena Lindahl (c) att, som ett första steg, en utredning bör tillsättas för att undersöka förutsättningar för just ändamålsenliga skattelättnader i områden som har brist på arbetskraft.
 
Två orter där idén om ekonomiska frizoner skulle kunna tillämpas, är enligt Lindahl Storuman och Pajala. Bägge dessa orterna har som bekant stora investeringar på gång. Men risken är uppenbar att regionen inte långsiktigt kan dra nytta av sysselsättningsökningen, utan att arbetstillfällen bara ”luftlandsätts” under en begränsad tid, utan att förankras i bygden.
 
Liknande idéer om ekonomiska frizoner ska enligt uppgift framgångsrikt ha prövats i såväl England som USA. I Svensk kontext kan det vara fråga om lägre arbetsgivaravgifter, sänkt statlig inkomstskatt, sänkt bolagsskatt eller minskad skatt på industrifastigheter.
 
Förfärligt, enligt Holmlund. Inte ska man satsa på tillväxtorter. 
 
För mig var satsningen på Umeå universitet just en sån statlig satsning som gav spin off-effekter. Man bestämde sig för att satsa i Umeå för där fanns då särskilda förutsättningar. Det var en framtida tillväxtort med lärdomspotential, när Sverige på femtitalet alltmer behövde fler med  högre utbildning – och inte bara i storstäderna. Man kunde inte bygga universitet överallt. Men en strategisk injektion av det slag som Umeå fick, skulle kunna gynna hela norra regionen.
 
Utmaningen är idag likartad: Med vilka metoder växlar man upp en regions möjligheter?
 
Visst gläds vi som Umebor över att bo i en av de relativt sett, snabbast växande städerna i Europa. Men den andra sidan av myntet är att Inlandet samtidigt har en motsvarande allt snabbare utveckling, relativt sett, fast åt det andra, negativa, hållet.
 
Det är mot den bakgrunden som Centerpartiet föreslår mer radikala grepp för att stärka utvecklingspotentialen i Inlandet.
 
Förfärligt, säjer socialdemokraternas Lennart Holmlund…. 
 
2 kommentarer
Etiketter: , ,

Holmlunds minnesluckor

Av , , 2 kommentarer 60

Kommunalrådet Lennart Holmlund har omvittnat gott minne. Han lär vara en fena att komma ihåg siffror, personer och beslut.  

Kanske det. Men även solen har sina fläckar. Och Holmlund verkar ha rejäla minnesluckor: Han verkar inte komma ihåg vad politiker från andra partier än (s) uträttat. 
 
Häromdagen förklarade han på sin blogg att ”Centern har inte gjort ett enda dugg åt regionalpolitiken sedan regeringen kom till 2006…”
 
Oj då, tänkte jag. Det var som tusan. Plötsligt är det goda minnet enbart ett minne blott. 
 
Var det inte just centerpartiet som via ministrarna Maud Olofsson och Åsa Torstensson lyckades sy ihop det Umeåpaket som just nu byggs? Som bekant hade Holmlund & Umeå i mer än 10 år försökt övertyga sosseregeringar om pengar till Umeåpaketet, men kammat noll. Med centern i regeringen löstes det! Men det har Holmlund glömt.
 
Bakom de mycket stora energiinvesteringar som nu pågår och planeras i främst Inlandet ligger i mycket hög grad den nya energipolitik med storsatsning på alternativen som blev följden av att Maud Olofsson och Centern löste upp det baklås energifrågan hamnat i? Bara för Storuman ligger investeringsvolymen på över 20 miljarder? Inte ens det kommer Holmlund ihåg!
 
Det var tack vare Maud Olofsson och Centern som Inlandsinnovation AB kom till med sina 2 miljarder i riskkapital för inlandet. Inte heller det finns med i minnet längre. 
 
Ja, listan kan bli lång. Holmlund glömmer de beslut som regeringen fattat och som gav rejält ökade anslagpengar till det finmaskiga vägnätet. Det var vare sig hjärtefrågor för m, fp eller Kd, men väl för C. Det är därför som så många nya vägbyggnationer pågått och pågår runt om i länet. 
 
Inte heller de elprissänkningar för norra Sverige som centern drev igenom ligger kvar i minnet.
 
Det här är bara några exempel på viktiga regionalpolitiska åtgärdeer som visar på handling och inte bara är prat.  
 
Jag tvivlar på att det finns nån medicinsk träning vid denna typ av selektiv minnesstörning. 
 
Det som behövs är nog hellre träning i att erkänna att andra också uträttar nåt! Även om det är svårt! 
2 kommentarer