Jämför jag den utvecklig som skett av media sen min korta karriär inom det journalistiska skrået så har viljan att skriva objektiva granskningar av det som sker ändrats till att skriva på det sätt som drar mest läsare. Vad drar då mest läsare – jo det är när något kan beskrivas som en stor konflikt. Jag ser det helt tydligt här på denna blogg (och även andra bloggar där jag skrivit). Detta inlägg kanske får 200-300 träffar men min förra blogg om val i fullmäktige ligger nu uppe på 750 träffar. 

 

Om man hade uppfattat tidningsartiklarna som mer fullödiga hade behovet att få ge sin bild av något varit mindre men jag kan tycka att det är tur att man kan få förstahandsinformation från de som är inblandade. Sen får läsarana naturligtvis göra sin bedömning om hur trovärdig man som skrivare är. Därför kan jag ju undra över varför så många faktist INTE skriver.

 

En andra sida av skrivande är ju kommentarsfunktionen som just nu diskuteras mycket. Jag har alltid försvarat rätten att få skriva anonymt men samtidigt påpekat att som anonym har man ett högre krav på hur man formulerar sig för att kunna bli förstådd och trodd. Tyvärr sker inte detta utan anonymiteten används alltför ofta till att kunna vräka ur sig påståenden, förklenande omdömen mm som man annars inte vågar säga. Nu ser vi också resultatet av detta då möjligheten att anonymt få skriva börjar på att beskäras. Här på min blogg kommer jag även i fortsättningsvis att godkänna anonyma inlägg under förutsätningen att det inte är personangrepp och att det tillför en debatt något – och det behöver inte vara åsikter som stämmer med mina. Hitintills har jag bara tagit bort två inlägg så jag är inte speciellt ansatt.