Jag lämnar det socialdemokratiska partiet! Det är med en mycket stor sorg  och förtvivlan jag tvingats fatta detta beslut.

Det finns i huvudsak 3 orsaker som gör att jag inte ser att jag kan fortsätta att jobba för den socialdemokratiska idéen.

1.Samtalsklimatet internt och externt i partiet är bitvis under all kritik. Det finns väldigt mycket trevligt folk och det som bekymrar mig nu är om en del vänner försvinner i och med detta beslut, men om det sker så får man ju reda på vilka som varit riktiga vänner. Men det finns några som tar till brösttonerna så fort dessa blir emotsagd.  Jag har vi ett flertal tillfällen pekat att det är viktigt HUR man pratar med varandra. Man behöver inte starta konflikter utan kan föra respektfulla samtal med den som tycker annorlunda.

2. Partiets beslut runt vinster i välfärden. Jag är inte alls förtjust i att våra kommunala pengar skall hamna i de sk riskkapitalisternas fickor. Men vård, och nu tänker jag mest  sjukvård eftersom jag har ganska god insikt i den, består av fler aktörer än så. Jag har nu i 8 år haft eget företag där en av verksamhetsgrenarna är vård inom primärvården. Jag jobbar dessutom på en helt privat hälsocentral. Den, såvitt jag vet, enda som startats  i glesbygd. Den är mycket välfungerande och hamnar på de absolut bästa i hela Sverige vid nationella undersökningar.
Nu har vi m fl utsetts till att vara "månglarna i templet" som skall drivas ut. Ett epitet som upprepats av våra lokala politiker och detta inte bara en gång utan det har upprepats.
Att partiet i sitt framtidskontrakt säger att de skall vara möjligt att ha alternativa driftsformer klingar tämligen falsk, eller snarare aningslöst, då jag vet hur den socialdemokratiska ledningen i flera landsting jobbat. Jag har många exempel på hur man motarbetat små väl fungerande entreprenörer inom vårdsektorn samtidigt som man försämrat den egna landstingsdrivna vården.
Jag kan dessutom inte förstå varför företag inom vårdsektorn skall förfördelas jämfört med andra företag som anlitas och betalas med skattemedel. Visst företagande är tydligen finare än annat. Det blir lite paradoxalt, vid en koll jag gjorde för några år sedan var de socialdemokratiska ledamöterna i kommunfullmäktige engagerad i fler företag än andra partier.

3. Jag har den kanske tyngsta posten inom kyrkopolitiken som kyrkonämndens ordförande. Om man "översätter" det till kommunpolitiken motsvaras det av kommunalrådet. Intresset för att driva kyrkopolitik är näst intill obefintligt inom partiet. Dessutom röstade kyrkofullmäktige emot mig när det gällde organisationsförändringen vilket indirekt innebar en misstroendeförklaring mot mig. Delvis satt samma personer i kyrkonämnden och röstade med mig i kyrkonämnden som sedan i fullmäktige röstade mot mig. Formellt är det inget fel att göra så men det blir svårt att försöka leda en organisation när man inte kan lita på sina partivänner. Jag värnar dock alldeles för mycket om kyrkan för att avgå med omedelbar verkan och har därför lämnat öppet för partiet att besluta om och hur en ev efterträdare skall utses.